Imre Kertész dagböcker väcker debatt

Uppdaterad
Publicerad

Den ungerske författarens nya dagboksroman ”Den sista tillflykten” har chockerat flera med sin fientlighet mot muslimer. När Dramaten nu hyllar nobelpristagaren med uppläsningar ur hans verk väljer man bort de känsliga passagerna.

Två skådespelare och ett antal kulturpersoner kommer stå på Dramatens scener i helgen och läsa ur Imre Kertész böcker. Uppläsningen är ett samarbete med förläggaren Svante Weyler och urvalet av texterna kommer bland annat att kretsa kring Kertész skaparångest och tiden efter Nobelpriset 2002.

– Det handlar till stor del om att få Nobelpriset, som flera gånger har kallats för dödskyssen. Det är jätteintressant att lyfta vad som händer i skaparkraften när man får ett sådant pris, och den här dagboken ger en inblick det, berättar Helena Seth, programansvarig på Dramaten.

Har väckt kontrovers

Samtidigt har har dagboken ifråga, som nu översatts till svenska och sägs vara Imre Kertesz sista bok, skapat en debatt på kultursidor och sociala medier. Bland annat för en rad kontroversiella passager om muslimer:

”Portarna står vidöppna för Islam, man vågar inte längre tala om ras och religion, samtidigt som Islam bara känner hatets språk gentemot främmande raser och religioner”.

”Då skulle jag tala om hur muslimerna översvämmar, ockuperar, i klara verba, förstör Europa”

– I urvalet som är gjort är de uttalandena inte med. Vi kan ju inte ha dem sagda på våra scener. Det har vi ett ansvar för, även om vi inte kan ta ansvar för ett helt författarskap, säger Helena Seth, programansvarig på Dramaten.

”Förstår det stötande”

Svante Weyler är förläggare på Weyler förlag, som ger ut dagböckerna. Han vill att läsaren ska se utsagorna i ett större sammanhang:

– Jag tolkar det som ett uttryck för en förtvivlad människa som också uppfattar sig som förrådd av Europa, som inte lyfte ett finger när judarna förintades. De enskilda meningarna är grova, obehagliga, men jag vill ändå se dem i en ram., säger Svante Weyler.

– Jag förstår verkligen att de är stötande för många. Men för mig ingår de i helhetsbilden av Kertész, fortsätter han.

Imre Kertész fick Nobelpriset i litteratur 2002. Bland annat för romanen ”Mannen utan öde” från 1975, som handlar om en ung pojkes väg till Auschwitz och Buchenwald. Som fjortonåring deporterades Kertész själv, som idag är 86 år, till koncentrationslägren och överlevde.

Förändrar bilden

Flera av de som reagerat har svårt att smälta att en författare som framstått som en av sin samtids stora humanister nu själv angriper en religiös minoritet i Europa. Ingrid Elam, litteraturkritiker på Kulturnyheterna, menar att obehagliga åsikter bland kulturutövare är ett återkommande dilemma. Hon drar bland annat paralleller till Louis-Ferdinand Céline, en annan hyllad författare som samtidigt var uttalad antisemit.

– Jag tror att man måste erkänna att det finns stora författarskap som är skrivna av personer som har åsikter man inte kan dela. Ska man ändå ge ut dem? Jag tycker nog att man ska det, säger Ingrid Elam.

Svante Weyler menar att Kertész författarskap och gärning nu kan komma att omvärderas, men att de kontroversiella åsikterna behöver luftas för att man ska få en helhetsbild av författarskapet.

– För mig kompletterar detta hans författarskap, och jag har aldrig haft en tanke på att det skulle vara ett okontroversiellt sådant. Tiden får utvisa vad den här boken betyder för resten av böckerna, säger Svante Weyler.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.