– När man jobbar inom systemet måste man underkasta sig systemets regler. Det är omöjligt att tala om fullständig frihet. När intellektuella i Kina låter kritik bli något trendigt så vill jag inte hänga på och skräna, utan vara för mig själv och fundera, sa Mo Yan när SVT:s korrepondent Lars Moberg mötte honom i går.
Propagandachefen glad
Svenska akademiens val av Mo Yan ”återspeglar välståndet och framåtskridandet för den kinesiska litteraturen, liksom Kinas växande inflytande”, menar Li Changchun, allmänt betraktad som regimens propagandachef. I ett brev som citeras av nyhetsbyrån Nya Kina gratulerar också en medlem av den styrande politbyrån Mo Yan till Nobelpriset.
Berömmet hade författaren klarat sig utan. Sedan Nobelpriset i litteratur offentliggjordes har kinesiska regimkritiker anklagat pristagaren för att vara en representant för regimen. Författaren Yu Jie kallar valet av Nobelpristagare ”den största skandalen i litteraturprisets historia”.
– Jag tror att många av de som kritiserar mig inte har läst mina böcker. Om de hade läst böckerna skulle de förstå att de skrevs under stor press och utsatte mig för stora risker, sade han under en presskonferens i hemstaden Gaomi i dag.
Försvarade Mao Zedong
Samtidigt som han slog tillbaka mot de dissidenter som kritiserat honom för att gå i regimens ledband, försvarade han en del av Mao Zedongs åsikter.
– Jag tycker att en del av Mao Zedongs kommentarer om konst är förståndiga, till exempel hans åsikter om relationen mellan konsten och livet.
”Både lojal mot partiet och folket”
Mo Yan har kritiserat den kinesiska regimen i sina böcker – men hans romaner utspelar sig ofta under 1900-talet, och många menar att författaren på senare år blivit alltmer välvilligt inställd till makten. Han är också medlem i Kommunistpartiet.
– För oss kan det verka tvetydigt, å ena sidan är han lojal mot partiet men å andra sidan kritiserar han regeringen. Det här har varit den väsentliga funktionen för kinesiska författare de senaste 3000 åren. Författaren är både en representant för folket och för makten, säger Irmy Schweiger, docent i kinesiska vid Stockholms universitet, till Kulturnyheterna.
Hon påpekar att Mo Yan faktiskt skriver om bitar av 1900-talets historia som inte lyfts fram i den officiella historieskrivningen. Till exempel den blodiga Kulturrevolutionen som ägde rum 1966-1976.
– I kinesiska historieböcker står bara att det var tio år av tragedi och kaos, men det är inte allt som hände, säger Amy Schweiger.
Stödjer samvetsfånge
Under presskonferensen i dag delade Mo Yan ändå ut en känga åt Kommunistpartiet, när han uttryckte sitt stöd för Liu Xiaobo, mottagare av Nobels fredspris 2010. Liu Xiaobo dömdes 2009 till elva års fängelse för ”omstörtande verksamhet” efter att ha författat krav på politiska reformer och större fri- och rättigheter i Kina.
– Jag hoppas att han kan bli fri så snart som möjligt, sade han enligt AFP.