Institutet för mediestudier, som genom forskning verkar för att granska medierna, presenterar idag en ny bok som handlar om vilken – eller vilka – bilder av Sverige som ges av både nationella och internationella medier. Beskrivningarna är ofta mycket förenklade, och stämmer inte alltid överens med verkligheten.

– Den gamla bilden av den progressiva, lyckade kompromissen mellan vänster och höger finns kvar. Sedan har det dykt upp en mörkare bild som handlar om hur migration har skapat problem. Båda dessa bilder av Sverige används i den politiska debatten både i och utanför Sverige, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för mediestudier.

Följer politiken

Enligt Truedson följer ofta mediernas bevakning den politiska diskussionen, och när regeringen lade fram en stramare migrationspolitik hösten 2015 förändrades mediers rapportering om bland annat ensamkommande barn. Fram trädde en mörkare mediebild där en högre andel av artiklarna handlade om ensamkommande barn i relation till kriminalitet.

– Det finns inga starka skäl att tala varken mörkare eller ljusare om ensamkommande flyktingbarn och det hade säkert gått att prata om dem på ett mer mångsidigt sätt redan tidigare. Medierapporteringen följde i spåren av politiken.

Krävs fler nyanser

Att inte fastna i förenklade bilder av ett ”bra” eller ”dåligt” Sverige utan rapportera mer mångsidigt är en viktig diskussion för medier att föra, tycker Lars Truedson. Likaså att inte vara alltför följsamma för den politiska agendan.

– Vi måste kunna rapportera mer mångfaldigt, vare sig det gäller brott, migration eller sport eller något annat. Vi måste ta in verkligheten i vår rapportering. Medier formar vår bild av samhället i ganska stor utsträckning och därför är det viktigt att jämföra verkligheten mot mediebilden och se hur väl medierna sköter sitt jobb.