I Aris Fioretos prisade roman Mary fängslas en ung kvinna av militärjuntan bara timmar efter att hon fått veta att hon är gravid. Graviditeten bevarar Marys livsgnista och skapar samtidigt en kolossal rädsla eftersom den kan användas mot henne i fångenskapen. Och i trycket mellan det inre och det yttre utvecklas Fioretos klaustrofobiska berättelse till en nyanserad roman om att vara två i en.

– Jag var intresserad av detta underliga faktum att en graviditet innebär att bära någonting i sig. Någonting som finns inuti dig och likväl har sin egen utsida på din insida, det är jättekonstigt och väldigt lockande. Jag är mer förvånad över att inte fler har skrivit om det, säger Aris Fioretos.

Förbisett tema i litteraturhistorien

Graviditet är ett sällan utnyttjat tema i litteraturhistorien. De klassiska dramerna kretsar kring kärlek och krig, för att inte tala om otrohet, svek, galenskap och hämnd. Men tillblivelsen och födelsen är märkbart frånvarande som huvudtema. I den relativt unga genren – romanen – flimrar förvisso en och annan gravid kvinna förbi, men hon är som regel skildrad utifrån och med distans, i enlighet med den borgerliga, realistiska romanens principer.

Trots denna avsaknad av innerligt gestaltade graviditeter i historien delar havandeskapet många aspekter med god litteratur.

– Litteraturen är till sin DNA en sorts förvandling. En bok ska inte lämna sin läsare som riktigt samma person före och efter läsningen. På så vis är graviditeten kanske rent av matrisen för litteratur, för berättande, säger Aris Fioretos

Handlade om graviditetens fysiska aspekter

Men något håller på att förändras. Allt fler samtida författare, vid sidan av Aris Fioretos, exploaterar havandeskapets litterära potential. Kristina Sandberg tilldelades 2014 Augustpriset för romanen ”Liv till varje pris”, sista delen i trilogin om hemmafrun Maj och familjeliv i välfärdsstaten Sverige. Aase Bergs diktsamling ”Forsla Fett” från 2002 har, på grund av såväl sin intensitet och sin avantgardisiskta ton, som genrens småskalighet, redan blivit ett standardverk inom den svenska graviditetslitteraturen.

Tematisera livets tillblivelse gör även Jenny Högström i sin aktuella diktdebut ”En liten bok om kött och chark” som föddes ur Högströms egen graviderfarenhet och ur den känsla av intellektuellt utanförskap som den försatte henne i.

– All litteratur som jag kunde hitta handlade om graviditetens fysiska processer. Jag bara ”okej”, men allt som händer i huvudet, alla fantasier som sätts igång, var finns de i litteraturen, säger Jenny Högström.

”Den enda ideologi vi har kvar”

Det nyvakna intresset för graviditet i litteraturen kan förklaras av att de patriarkala krafternas grepp om berättelserna börjar lossna. Men intresset kan också ses mot den stora roll föräldraskapet spelar för dagens människor

– Vi lever i tider där barnen och relationen till barnen nästan har blivit den enda ideolog vi har kvar. I brist på politiskt trovärdiga alternativ har barnen och möjligen livsstilsfrågor, blivit mycket viktigare än tidigare, åtminstone i offentligheten, säger Aris Fioretos.

Litteratur är en sorts empati

Få ämnen är så laddade och omgärdade av olika uppfattningar som de som rör graviditet och förlossning. Många läsare och journalister har undrat över hur Aris Fioretos kunnat skriva så initierat och nära om graviditetens olika aspekter trots att han själv bevisligen saknar erfarenhet därav.

Aris Fioretos urskiljer två olika författartyper. Den ena bearbetar det självupplevda medan den andra genom sin litteratur utforskar och försätter sig i nya och okända situationer. Fioretos sällar sig till den senare sorten.

– Det måste vara möjligt för författare att föreställa sig och sätta sig in i personer och situationer som man inte har upplevt själv. Litteratur är ju, som så mycket annat, i grunden en sorts empati, säger Aris Fioretos