Foto: TT/Ann-Lena Ahlström

Simona Ahrnstedt: ”Romance viktig genre i ljuset av #metoo”

Uppdaterad
Publicerad

Enligt författaren Simona Ahrnstedt har romance en viktig plats i samhället efter höstens alla upprop mot sexuella trakasserier av kvinnor. Nu startar hon initiativet Romanceakademin för att främja genren.

– Det här handlar om kvinnors berättande och kvinnligt författarskap – vilket känns extra viktigt, inte minst i ljuset av metoo-rörelsen, säger hon till Kulturnyheterna.

Romancegenren har under de senaste åren upplevt ett uppsving på såväl den svenska som den internationella bokmarknaden, men de ekonomiska framgångarna till trots möts författarna bakom böckerna ofta av fördomar.

En av de svenska förgrundsfigurerna inom genren är författaren Simona Ahrnsted, som tillsammans med Pamela Schultz Nybacka, Anna Frankl och Ebba Östberg i vår lanserar plattformen Romanceakademin. Genom initiativet vill man främja genren, starta workshops – och sist, men inte minst, krossa de fördomar som omgärdar just romance.

– Vi vill skapa ett forum dit man kan vända sig vad gäller just romance. Och vi är väldigt engagerade, framförallt då det handlar om just kvinnors berättande och kvinnligt författarskap – vilket känns extra viktigt, inte minst i ljuset av metoo-rörelsen, säger Simona Ahrnstedt till Kulturnyheterna.

För trots att genren växer och omsätter mångmiljonbelopp världen över har den ett lågt anseende, vilket enligt Simona Ahrnstedt handlar om att vi lever i en patriarkal struktur.

– Romance är kvinnobejakande och inte sexistisk – och nu vill vi ta debatten och stå för att vi gillar det här. Den här genren har haft ett otroligt lågt anseende – och det handlar om att den domineras av kvinnor.

Lyckligt slut kan vara problem

Romance brukar definieras som en berättelse där fokus ligger på en kärleksrelation, och där historien har ett lyckligt slut.

Men det lyckliga slutet kan också vara en orsak till att romance ofta möts av en nedlåtande ton, enligt universitetslektor Maria Nilsson vid Linnéuniversitetet, som forskat på genren.

– Feelgood-litteratur är problematiskt – är det så att det lyckliga slutet ställer till det? Vi har en stereotyp inställning till att det ska vara ett olyckligt slut – det ska vara Lars Norén, självmord och alkoholism – medan lyckliga slut innebär dålig litteratur, säger hon.

Genren, som tidigare kretsade kring heterosexuella förhållanden, har de senaste åren utvecklats till att även handla om homosexuella och polyamorösa relationer – och kanske kommer fördomarna kring romance att en dag försvinna, enligt Maria Nilsson.

– Det tog lång tid för oss att ändra inställning till deckargenren, så vem vet var romancegenren hamnar till sist?, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.