Uppdatering: Efter denna granskning från 2018 har Håkan Nesser betalat åtta miljoner kronor i restskatt, i december 2019. I juni 2022 åtalades han för grovt skattebrott. Han friades i maj 2023, men restskatten kvarstod. I denna ursprungliga publicering var författaren ifråga anonymiserad, men i samband med åtalet beslutade SVT att namnge författaren Håkan Nesser.
Hösten 2017 sker en av de av de största läckorna av konfidentiella ekonomiska uppgifter på senare år: Paradisläckan. Uppgifterna i läckan, som först avslöjades av ICIJ och Suddeutsche Zeitung, visade på omfattande internationell skatteplanering i lågskattelandet Malta.
Mer än 2 000 svenska namn fanns med bland dokumenten: Fastighetsägare, näringslivstoppar, politiker och idrottsmän. Nu kan Kulturnyheterna även lägga till kända kulturpersonligheter på den listan.
Det fall vi har tittat närmare på gäller en av Sveriges mest framgångsrika författare, som haft bolag på Malta under de senaste åren. Där har hen placerat en stor del av sina intäkter under 2010-talet. Stjärnförfattaren har sedan gjort utdelningar på sammanlagt 15 miljoner kronor – men utan att deklarera intäkterna och skatta för dem. Något som enligt Skatteverket kan vara ett brott.
Lågskatteländer väcker debatt
I början av 2010-talet står Paradisförfattaren på toppen av sin karriär, efter en lång rad framgångsrika romaner. Pengarna från bokförsäljning och internationella rättigheter strömmar in – men inte till Sverige. Under samma period har författaren i stället grundat bolag i Malta, som har betydligt lägre företagsskatter än Sverige. Här kommer tiotals miljoner kronor placeras under de kommande åren.
Att driva företag utomlands är inte olagligt, och kommer i samband med Paradisläckan hösten 2017 visa sig vara ett relativt vanligt sätt att minska sina skatteutgifter för flera svenska företagare. När uppgifterna i Paradisläckan publiceras i media väcks dock en debatt om skattemoral, och efter SVT:s avslöjande om att Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling finns med i läckan avgår han från sin post. Detta efter att ha ställt den uppmärksammade frågan ”Vad fan får jag för pengarna?” angående det svenska skattesystemet.
Att placera pengar utomlands av skatteskäl beskrivs även som ett problem av Sveriges regering, som menar att det skadar den svenska välfärden. Sedan i vintras har också flera åtgärder diskuterats inom EU för att öka insynen i lågskatteländer.
Undanhöll miljonintäkter för Skatteverket
Här hade denna berättelse kunnat vara slut, men det är vad som händer med pengarna efteråt som gör att Paradisförfattaren sticker ut från mängden. Under åren pengarna strömmar in i Malta-bolagen befinner sig författaren utomlands. Men efter några år återvänder hen till Sverige, och börjar då tömma bolagen i Malta i form av utdelningar.
Första året i Sverige landar siffran på 9 miljoner kronor, andra året 3,6 miljoner och tredje året 2,4 miljoner, innan bolagen på Malta avvecklas helt. Men under samma period redovisas författaren ingen av utbetalningarna på sammanlagt 15 miljoner för Skatteverket, trots att vederbörande numera är skriven i Sverige.
– Är man bosatt i Sverige är man skattskyldig för alla inkomster, oavsett om de kommer från utlandet eller Sverige. Då ska man också deklarera dem i Sverige. Har man betalat skatt i annat land kan man möjligen få avräkning för den skatten, säger Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverket, om vad som gäller för utdelningar från företag utomlands.
– Det kan vara ett skattebrott om det rör sig om pengar som har underlåtits att betalas i Sverige, fortsätter han.
Författaren: ”Måste vara en missuppfattning”
Kulturnyheterna har under de senaste månaderna förgäves försökt få en intervju med författaren, om hens syn på utbetalningarna och huruvida de följt svensk lag. Författaren vill inte ställa upp på en intervju, men till sist får vi ett mejl:
”Den enda aktivitet som förekom efter att jag återvänt till Sverige var en segdragen likvidationsprocess. Prova gärna med att öppna ett bankkonto på Malta. Det fixar sig säkert på en vecka. Försök sedan ta ut de pengar du satt in – räkna med ett par år”, skriver författaren.
Författaren menar dessutom att skatt redan har betalats i de länder där inkomsterna har tjänats, och att hen därför inte borde behöva deklarera sina företagsutdelningar i Sverige. Att Skatteverket menar att utbetalningar från ett företag till dess ägare är skattepliktigt ser hen som orimligt:
Enligt Skatteverket kan det röra sig om skattebrott när man inte redovisar utdelningar från företag placerade utomlands: Har du följt svensk lagstiftning i utbetalningarna från holdingbolaget?
”Jag förstår inte skatteverkets resonemang. Det måste ju rimligen vara i det land man är skriven när inkomsterna förtjänas som dessa skall beskattas. Om jag bor i ett annat land än Sverige och tjänar en viss summa pengar, skattar för den och sätter in den på banken, ska jag då skatta en gång till om jag tar ut pengarna efter en hemflytt till Sverige? Nej, det måste vara en missuppfattning”.
”Moral är gråskalig”
Det ska för tydlighetens skull klargöras att utdelningarna som författaren gjort kommer från ett holdingbolag där denne står som ägare, och inte från ett bankkonto som hen skriver i mejlet. Enligt Skatteverket ska den typen av inkomster redovisas, men i författarens deklarationer under denna period finns alltså inte de 15 miljonerna med.
”Jag är usel på ekonomi. Andra sköter det åt mig. Vilket naturligtvis inte innebär att jag går fri från moraliskt ansvar”, skriver Paradisförfattaren i sitt svar.
Hur ser du på den moraliska aspekten i allt detta?
”Moral är gråskalig. Naturligtvis var det ekonomiskt fördelaktigt att ha ett bolag på Malta, annars skulle jag aldrig ha fått rådet och aldrig tagit det. I den mån jag betett mig moralisk/ekonomiskt tvivelaktigt, vill jag hävda att jag i så fall är en mycket liten fisk i en tämligen grumlig damm”.