– Till en början hade jag någon slags föreställning om att de här transmotiven skulle vara ganska negativa – så det förvånade mig lite när jag såg att det snarare är tvärtom, berättar Sam Holmqvist.

”Transformationer” undersöker karaktärer i svensk skönlitteratur på 1800-talet – som under en längre eller kortare period – växlar kön. Carl Jonas Love Almqvist och bestsellerförfattaren Aurora Ljungstedt är två exempel. Men en central text i forskningen är också stortjuven Lasse-Majas självbiografi från 1833.

– Det är ingen som vet säkert, men man brukar säga att det var en av Sveriges mest lästa icke-religiösa böcker.

Omgivningen inte särskilt intresserad

Den moderna berättelsen om Lasse-Maja beskriver en stortjuv som bär kvinnokläder för att undkomma polisen, medan Lasse-Maja i sin självbiografi från 1800-talet beskriver hur hen lever som kvinna utan särskilda motiv. Lasse-Majas omgivning var inte heller särskilt intresserade av varför Lasse-Maja växlade kön.

– Lasse-Majas var en kontroversiell gestalt framförallt för att hen var tjuv, hen var yrkeskriminell, och det tyckte vissa var dåligt. Lasse-Majas könsöverskridanden var liksom bara en del av hens allmänna överskridanden som gjorde hen till en speciell, lite märklig, lite lustig person.

Trans som egen identitet

Det är först på 1900-talet som vi börjar tänka på trans som en egen identitet, berättar Sam.

– När man börjar tänka på trans som en identitet då börjar man också få bilden av att den här gruppen är sjuk, behöver hjälp, behöver få olika åtgärder av olika slag.

– Under 1800-talet så har man inte riktigt det tänkandet på den här gruppen. Man ser det inte som en grupp. På 1800-talet skulle man aldrig få för sig att jämföra Lasse-Maja och Almqvist och Aurora Ljungstedt för de har helt enkelt inget gemensamt.