Trenden: Att måla sig mindful

Publicerad

Den har annekterat hyllmeter efter hyllmeter i bokhandeln. Den har kallats ett bevis på att vår kultur är infantiliserad. Målarboken för vuxna är en trend som fortsätter växa.

– Du behöver ju inte tänka något själv. Det är liksom bara följ mig, så blir det bra. Du behöver bara fylla i färgen, och så hoppa över till nästa ruta, säger Lotta Kühlhorn.

Vi träffas i hennes ateljé på Götgatan i Stockholm. Lotta Kühlhorn är illustratör och mönsterkonstruktör, och hennes uppdrag i dag är att testa den senaste trenden. Målarböcker för vuxna.

Uppfostrande färgläggning

De första målarböckerna för vuxna var politisk satir och gavs ut i USA på 1960-talet. På bilderna uppmanade stressade kontorsråttor och byråkrater läsarna att måla dem grå, annars skulle de förlora jobbet. I andra böcker från samma tid drev illustratörerna med kalla kriget och häxjakten på kommunister, och läsarna uppfordrades leta efter misstänkta rödingar i illustrationerna. Även på 2000-talet dök den politiska målarboken upp i USA. Då med antiterroristbudskap och bilder på jihadister, efter attentaten den 11 september.

Men vår senaste tids målarböcker vill inte fostra läsarna politiskt eller få dem att tänka. Snarare kanske tvärtom. Det handlar om mindfulness och meditation. Att färglägga sig in i nuet.

”Som att sticka”

– Vi vill liksom ordna upp. Allt ska fyllas i. Jag vill täcka det här, allt det vita ska bort. Det står på framsidan: färglägg. Det är mitt uppdrag. Jag måste bli klar, säger Lotta Kühlhorn efter att ha börjat fylla i boken ”Liselotte Watkins värld”, skapad av modeillustratören med samma namn.

Det låter lite stressande?

– Ja, kanske att man i början tycker att det är stressigt. Sedan kommer tillfredsställelsen när man är klar med ett område. Lite som att sticka. Det är liksom jättemycket kvar på den här tröjan, men den här biten är klar och den ser fin ut.

Många av böckerna handlar om att man ska hamna i nuet. Det tänker jag är lite motsatsen till att bli klar?

– Ja, haha, i såna fall passar det inte mig. Jag blev stressad. Jag vill bli klar. Det är klart man hamnar i nuet, det kände jag också, när man sitter och jämför färger. Det var riktigt kul. Äntligen får jag lägga lite rosa, hur blir det tillsammans med orange? Det blir viktigt. De små, små frågorna tar plats. Det var skönt och något slags nu ändå, säger Lotta Kühlhorn.

Visuell upptäckarglädje

Även om Lotta Kühlhorn inte uppnådde total mindfulness uppskattar hon vad målarböckerna gör för förståelsen av motivet.

– Jag älskar ju illustration och det är jättekul att få gå in i någon annans bilder och leka att det är jag som har ritat dem. Det var kul också när jag satt och fyllde i att jag kände jamen titta här, det här såg jag inte först. Här står det ju någonting. Och den här fortsätter, det här är en sko. Det tyckte jag var kul, att gå in i någon annans värld, säger Lotta Kühlhorn.

Viral trend

Att måla sig mindful växte sig riktigt stort i Storbritannien med Johanna Basfords gulliga och snirkliga naturlandskap, som gavs ut för första gången i ”Hemliga trädgården” 2013. Hon har nu sålt över tio miljoner böcker.

På Internet delar i dag tusentals människor med sig av sina färdiga, färglagda teckningar. I Facebookgrupper tipsas det om kulörta kombinationer och pennor.

Carpe diem-berättelser

Nu har trenden också spridit sig till svenska illustratörer. I Liselotte Watkins bok är motiven mer ekivoka än i de internationella förlagorna. Här syns blottade bröst, nakna kön, cigaretter och djurskallar.

Konstfacksalumnen Siri Carlén har gjort målarboken ”En dag att färglägga”, och även hennes bok skiljer sig från de samtida föregångarna. Det finns ett löst narrativ: en berättelse bestående av små carpe diem-uppmaningar. Dessutom är stilen mindre pillig och plottrig. De svarta linjerna är tjockare och här finns gott om plumpar.

– Jag vill att den ska kännas handgjord. Så att man fortsätter på någon annans teckning och att det inte är ett perfekt original. Jag har väl upplevt det som att när man färglägger så besudlar man alltid något. Det var någon som sa det innan jag började med boken, att jag borde hitta på en bok där man får en elstöt om man går över linjen. Och då kändes det som att jag ville göra tvärtom, säger Siri Carlén.

Det har kallats för regressionsmys, det här med målarböcker?

– Haha, ja det är ju lite nedlåtande. Men det kan ha att göra med att det är mycket kvinnor som håller på. Och det är lätt att klanka ner på kvinnor och deras sysselsättningar, säger Siri Carlén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.