Efter en mångårig tillvaro på nätets bakgator har de på senare tid flyttat in i samhällsdebattens centrum: Från TV3:s ”Trolljägarna” till Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets pågående granskningar av våldtäktshot, rasism och hat i sociala medier.
Näthatarna – skrivbordskrigarna – de som hatar och hotar meningsmotståndare i skydd av nätets anonymitet. I sin nya roman ”Vän av ordning” vill Henrik Bromander teckna en bild av människan bakom trollet.
– Den handlar Joel, en ganska vanlig, dataintresserad kille från Skurup som slår ihjäl tid genom att starta bråk på internet, säger Henrik Bromander när Kulturnyheterna träffar honom på ett internetkafé i Malmö.
Brödraskap av hat
Det börjar som ett tidsfördriv, ett snabbt lol mellan föreläsningar på Malmö Högskola och nattliga porrsurfsessioner. Joel tar rollen som kommunist på nazistsajter, köttentusiast bland veganer eller hundhatande kattkvinna på ett kennelforum.
Präktighet provocerar, alla former av åsiktsförtryck blir ett rött skynke. Joel ser sig som en sanningssägare som outtröttligt pekar ut elefanten i rummet, oavsett sammanhang.
– Det är ett tidsfördriv men också ett etablissemangshat, någonting som kommer underifrån, som vill sparka uppåt. Det är vad som driver honom, en vilja att slå mot allt det han upplever som makten, säger Henrik Bromander.
När han kommer i kontakt med Sverigedemokraternas gräsrotsrörelse 2008 hittar han hem i sitt underdogperspektiv: invandringsfrågan. Han blir en nätkrigare, del av en gemenskap som kämpar mot politiskt etablissemang och lögnaktig pk-media. I takt med att studierna går allt sämre, och relationen med hans vänsterpolitiska mamma havererar, blir forumens brödraskap allt viktigare.
– All tid på nätet blir en slags bedövning när Joels liv inte blir som han har tänkt sig, säger Henrik Bromander.
– Han blir del av ett kollektiv av skrivbordskrigare, tillsammans kan de påverka, vrida samhället åt ett visst håll. Självklart finns det en maktkänsla i det.
Inga enkla förklaringar
Anslaget liknar en välkänd stereotyp: den misslyckade arbetarklassmannen som tar ut sin frustration i främlingsfientligt näthat. Men precis som i sina tidigare romaner vill Henrik Bromander fördjupa bilden av en bespottad samhällsgrupp: ”Riv alla tempel” handlade om anabolaknaprande kroppsbyggare, ”Smålands mörker” tecknade en känslig, homosexuell nynazist.
”Vän av ordning” är ett uppriktigt försök att finna människan bakom nättrollet, menar Bromander.
– Många vill avfärda dem som onda. Men de nättroll jag följt har varit vanliga människor som du och jag, med andra åsikter.
Joel står i sin värld på den svages sida: fylld av kärlek till sin familj och ett kokande hat mot vad han ser som oförrätter från samhällseliten. Han är motsägelsefull, på samma gång konsekvent. När SD kommer in i riksdagen 2010 blir de till exempel etablissemang, Joels engagemang skiftar fokus.
Trilogi om manlighet
”Vän av ordning” är den andra delen i Henrik Bromanders trilogi om manlighet, som i likhet med hans seriealbum hellre rör sig på samhällsbotten än utforskar makten. En klasskodad manlighet som är utförsäkrad och arbetslös, och samtidigt ser sig beskriven som ett patriarkat i samhällsdebatten.
Att manlighet är en grundläggande del av näthatet är självklart, enligt Henrik Bromander.
– Det är inte bara män som näthatar, men att en överväldigande majoritet är män blir tydligt när man ser kommentarerna. Kvinnor som sticker upp ska våldtas, styckmördas. Det sexistiska hatet är ett maskulinitetsproblem, säger Henrik Bromander.
Men romanen är också en samtidsskildring, som vill lyfta farorna med ett otyglat näthat:
– Folk börjar begränsa sig, det har jag själv upplevt när jag skrivit den här boken, att man blir rädd för konsekvenserna. Det är inte bara dåligt för konstens skull, utan för samhället.
– Av de som skriver våldsladdade hot går 99 % inte till handling. Även om vi har sett det i Trollhättan, och med Breivik, så tror jag inte att det farligaste är de enskilda som går hela vägen, utan vad hatet som kollektiv gör med samhället. Det är där det stora hotet ligger.