Majoriteten av kulturskole-eleverna har välutbildade föräldrar. Foto: SVT

Brist på mångfald i Kulturskolan

Uppdaterad
Publicerad

Landets kulturskolor måste bli bättre på mångfald. Det menar Kulturrådet, då en färsk undersökning visar att det framför allt är barn till välutbildade föräldrar som går i kulturskolan, och vars föräldrar själva gått där.

En flicka född i Sverige med välutbildade föräldrar, som själva studerat vid Kulturskolan. Så ser en typisk elev ut i Kulturskolan, visar en studie från Göteborgs universitet.

Tom Piha är artist och verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet, där han arbetar med att söka upp ungdomar och få dem intresserade av att utöva konst och musik.

Själv kommer Tom Piha från en familj där pappa var musiker och tidigt anmälde honom till Kulturskolans fiolklass. Han känner igen bilden av att det saknas mångfald i Kulturskolan.

– Jag bodde i Nacka som är en ganska segregerad kommun. När vi hade lite större konserter märkte jag att de andra som spelade fiol var från lite andra områden om man säger så, lite mer välbärgade och finare områden.

För hög tröskel

Och när Kulturrådet lät landets kulturskolor svara på vilka frågor de tycker är viktigast att jobba med kom behovet av att nå en bredare målgrupp på första plats. Man behöver framför allt rekrytera fler barn från socio-ekonomiskt utsatta områden och barn från nyanlända familjer.

Jenny Lövström Ellverson är verksamhetansvarig vid Kulturskolecentrum, en del av Kulturrådet.

– Tröskeln är för hög att komma in i kulturskolan. Det kan vara avgifter eller det kan vara avstånd. Jag tror också att det handlar om vad Kulturskolan visar upp. Om det är medelklassens barn, svenskfödd med högutbildade föräldrar, om det är det man ser då känner man sig kanske heller inte välkommen om jag kommer från en annan bakgrund. Och det är en jätteviktig fråga.

Klara av utmaningar

Tom Piha menar att Kulturskolan är viktig för att den lär barnen mycket mer än att bara kunna hantera ett instrument.

– Det är verktyg för att kunna ta sig framåt i livet på alla möjliga sätt. Socialt, i arbetslivet och i sin utveckling. Den positiva bekräftelsen av att lära sig någonting gör att du blir peppad att klara av nästa utmaning.

Så gjordes Kulturrådets undersökning

Kulturskolecentrum vid Kulturrådet skickade ut enkäten till landets samtliga kommuner i augusti 2018. Framför allt är det kommunernas kulturchefer som svarat på enkäten.

Alla kommuner svarade inte på alla frågor. Som exempel, frågan om vilket område inom Kulturskolan där man ser det största utvecklingsbehovet besvarades av 204 kommuner. Det är en svarsfrekvens på 70 procent. 71,1 procent svarade ”att möta nya målgrupper”.

Källa: Utvecklingsbehov hos landets Kulturskolor, PM, Kulturrådet 2018

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.