2019

I Sverige har inga kända skämtstöldsfall drivits till domstol, men 2019 gjorde komikern Conan O'Brien upp i godo med en man som stämt honom för skämtstöld. ”Folk världen över kommer på samma skämt hela tiden, särskilt när det rör sig om ett aktuellt ämne”, skrev O'Brien om det Superbowl-relaterade skämtet.

2018

Twitter slog till mot konton som tagit för vana att stjäla andra användares skämt och stängde ner en handfull användare med sammanlagt flera miljoner följare.

2016

SVT-serien Juicebaren anklagades för att ha kapat en av den amerikanska Louis C.K:s skämt om hur personer som säger ”n-ordet” bara planterar rasistiska tillmälen i huvudet på den som lyssnar.

2015

Josh Ostrovsky, mer känd som sitt alter ego Fat Jew, anklagades för sno frikostligt från andra komiker och glada amatörskämtare i sociala medier för att sedan publicera skämten under eget namn till sina miljontals följare på Instagram.

Vad säger lagen?

Att skydda ett skämt från stöld rent juridisk är lite krångligt. Skämtet bygger ofta på en idé, som inte går att upphovsrättsskydda. En formulering eller mening som skrivits ner kan skyddas och även sättet det framförs på. Men att försöka juridiskt freda en kul spaning man gjort på en stand up-klubb är desto svårare.

– Jag tror inte finns det något fall i Sverige som gått till domstol, säger Sanna Wolk, professor i immaterialrätt och fortsätter:

– Idén är självklart aldrig skyddad, utan det är det konstnärlig uttrycket. Om man ska ta Grevinnan och betjänten som exempel, så kan man inte skydda skämtet att en betjänt blir fullare och fullare, men däremot hur det utformas.

Sanna Wolk säger även att ett framträdande som spelats in i viss mån kan skyddas av artisträtten.

– Men som ståuppkomiker skulle jag säga att den är rätt så begränsad.