När året började hade ännu inte världen skälvt av metoo-rörelsen. Ändå var det nåt i tv-dramatiken som så här i efterhand verkar ha skvallrat om vad som skulle hända.
Redan i februari började de misshandlande mansdemonerna drivas ut i HBO:s stjärntäta miniserie Big Little Lies. Strax därpå kom hyllade The Handmaids Tale och skildrade ett religiöst patriarkat på steroider, men också kvinnor som var beredda att göra motstånd.
Året avslutas med det dramatiska beskedet att skådespelaren Kevin Spacey fått sparken från sin huvudroll i Netflix flaggskepp House of Cards, efter upprepade anklagelser om sexuella trakasserier.
Många serier baserade på verkliga händelser
2017 präglades annars av en kamp mellan verklighet och overklighet. En oändlig rad serier baserades på verkliga händelser: Mindhunter handlade om de historiska agenter som introducerade rättspsykologin hos amerikanska FBI, The Deuce dramatiserade berättelser från sexindustrin i ett neonskimrande New York på 70-talet. Snowfall baseras på intervjuer med personer inblandade i crack-epidemin i Los Angeles på 90-talet. Hyllade Gomorra är baserad på den hotade italienske journalisten Roberto Savianos böcker om den napoletanska maffian.
Men också gudar och monster
Men overkligheten stretade emot. Nya American Gods släppte ut gudar och väsen på USA:s gator och visade hur flippad en tv-serie kan vara. The Leftovers avslutade sin unika och gammeltestamentliga resa efter tre säsonger av skönhet och raseri. Stranger Things 2 innehöll fler och större monster, men visade sig vara något bättre än den lite överskattade första säsongen, och Game of Thrones slog rekord i drakaction, eld och odöda krigare.
Men overkligast av dem alla var kanske den efterlängtade tredje säsongen av Twin Peaks, som lämnade tittarna djupt polariserade. En konstnärlig triumf menade vissa, medan andra menade att regissören David Lynch inte var mer än en naken kejsare.
Sammanfattningsvis var tv-året 2017 löjligt starkt. Och att döma av de planerade premiärerna ser det ut att bli svårt för 2018 att hålla jämna steg.
Årets sju bästa serier – listan:
7. Game of Thrones
Ett annat år hade denna mastodontserie hamnat högre på listan. Men en förkortad säsong, några slarviga genvägar och ett svindlande tempo trasslade till det denna gång. Skönt att en av seriens bästa regissörer Miguel Sapochnik återvänder och förhoppningsvis styr upp den avslutande säsongen som ser ut att ha premiär först 2019.
6. American Gods
Serien med de bästa sexscenerna mellan gudar och människor du sett. American Gods är baserad på författaren Neil Gaimans roman med samma namn.
5. Stranger Things 2
Första säsongen var Stranger Things en kitchig nostalgifest utan särskilt mycket under ytan. I andra säsongen handlar det om sorg och skuld. Men självklart inte utan monster, tv-spel och allmän 80-talsbonanza.
4. Glow
En grupp lite tilltufsade tjejkvinnor förs samman av en cynisk producent för att sätta ihop en kvinnlig wrestlingliga. Oväntade vänskaper uppstår, gamla sår läks, och den första säsongen utvecklades faktiskt till en lite oväntad pärla.
3. Master of None
En sån märklig liten varm värld han har byggt upp, komikern Aziz Ansari! En kärleksfilm med underbart haltande tempo. Serien strör sitt magiska damm över tillvarons detaljer – kärleken, maten, en resa till Italien – och får på nåt sätt människolivet att kännas som ett mirakel.
2. The Leftovers
En av tv:s knasigaste och vackraste berättelser avslutade sin sista säsong i våras. Få serier har spänt bågen så hårt när det gäller pretentioner. Knappast en serie för alla, men för de som drabbas av den är den en oförglömlig upplevelse.
1. Halt and catch Fire
En lysande serie om några techpionjärer på 80- och 90-talet som befinner sig i utkanten av hemdatorns och internets födelse. Datorerna är inte i centrum – de är bara ”the thing that gets you to the thing”. Här är det relationerna som är grejen. En värdig arvtagare till Mad Men. Briljant manus, regi och skådespeleri, trots att HACF av oförklarlig anledning gått ganska obemärkt förbi.