Picasso-kuppen på Moderna museet 1993, Skriet-stölden 2004 och rånet på Nationalmuseum år 2000 är några av de mest kända konstkupperna i modern tid. Foto: TT

Dramatiska konstkupperna – så gick det sen

Uppdaterad
Publicerad

Flera verk av Salvador Dalí stals från ett galleri i Stockholm på torsdagsmorgonen. Konstkuppen är den största i Sverige på senare år, men dramatiska konststölder har skett även tidigare. I många fall – men inte alla – återfinns de välkända och oersättliga konstverken.

1911: Mona Lisa stjäls från Louvren

Den franske poeten Guillaume Apollinaire fängslades den 7 september 1911 misstänkt för stölden. Även hans nära vän Pablo Picasso förhördes. Båda två friades och senare stod det klart att det var en anställd på museet som låg bakom kuppen.

Hans uppdragsgivare hörde emellertid aldrig av sig efter stölden och efter att tjuven gömt tavlan i sin lägenhet tröttnade han och försökte sälja den vidare. Han greps då och Mona Lisa återfick sin plats i Louvren.

1993: Picasso-kuppen på Moderna Museet

1993 stals flera verk av Picasso och Georges Braque vid en spektakulär kupp mot Moderna museet i Stockholm. Tjuvarna tog sig in genom taket.

Efter ett drygt års förhandlingar med tjuvarna lyckades dåvarande rikskriminalchefen Tommy Lindström och Moderna museets förre säkerhetschef Kjell Hestrell få tillbaka stöldgodset. Villkoren är fortfarande okända, men inga pengar betalades ut.

2000: Thielska-tjuvarna försvann spårlöst

År 2000 stals sex tavlor från Thielska Galleriet på Djurgården i Stockholm. Verken var fyra av Anders Zorn, en av Bruno Liljefors och en av Olof Sager Nelson. Rånarna tog sig in på natten och var försvunna när polisen kom dit.

De rymde i bil och ska ha haft en båt väntandes. Det sammanlagda värdet är uppskattningsvis 25–30 miljoner kronor. Inga av verken har återfunnits.

2000: Rembrandt-rånet på Nationalmuseum

Tre män, varav en beväpnad med K-pist, rusade in på Nationalmuseum år 2000 och kom över tavlor (bland annat Rembrandts självporträtt) för 300 miljoner kronor. Medan en av rånarna stal tavlorna höll en av dem besökare och personal gisslan i entrén.

Precis när polisen fick larmet från Nationalmuseum kom ytterligare ett larm om trafikkaos och två brinnande bilar bara 100 meter från museet. Det var en mycket välplanerad kupp, där tjuvarna flydde med båt i Stockholms labyrint av kanaler.

En löst sammansatt grupp av brottslingar visade sig ligga bakom dådet, och sommaren 2005 hade samtliga konstverk spårats och förts tillbaka till Nationalmuseum. Huvudmannen bakom rånet, en man med rysk bakgrund, dömdes till åtta års fängelse trots sitt nekande.

2004: Skriet-kuppen i Oslo

2004 skedde ett väpnat rån där maskerade män tog sig in på Munchmuseet i Oslo. Målen var det två kända tavlorna ”Skriet” och ”Madonna” av den norska konstnären Edvard Munch. Rånarna tvingade vakterna på museet ner på golvet, stal verken och flydde sedan i en bil som senare hittades övergiven med ramarna.

Två år efter stölden återfanns de två verken av polisen i Oslo och kunde lämnas tillbaka till museet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.