Enkät: #Metoo-uppropen började i kulturbranschen – vad hände sen?

Publicerad

När #metoo-rörelsen kom till Sverige var #tystnadtagning det första branschspecifika uppropet. Kort efter skådespelaruppropet följde operasångare och artister. Kulturnyheterna har frågat sju kulturarbetare om varför uppropet började i kulturbranschen och vad som hänt sedan dess.

Sofia Helin, skådespelare

Sofia Helin undertecknade uppropet #tystnadtagning. Foto: Johan Nilsson/TT

Varför tror du att yrkesuppropen började just i de konstnärliga och kreativa branscherna?

– Det finns nu statistiskt underlag som visar att skådespelare är mer utsatta än andra yrkesgrupper. Det var också så att det började med skådespelare i USA, så det finns en koppling på så sätt också. Att det blev i uppropsform och utan uthängningar i pressen berodde för oss på att skvallervärdet i så fall skulle ha lagt sig framför det strukturella problemet i medias rapportering. Det var en strategi från vår sida för att visa magnituden av problemet.”

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Ja. Det finns en stor vilja bland chefer att jobba för att lösa paradoxen i att det finns ett regelverk som helt har nonchalerats, också hos dem själva, ja hela samhället faktiskt. Det finns nu ett lyssnande och en vilja till förändring och förbättring.

Bahar Pars, skådespelare

Bahar pars undertecknade uppropet #tystnadtagning Foto: Henrik Montgomery/TT

Varför tror du att yrkesuppropen började just i de konstnärliga och kreativa branscherna?

– För att vi har det mediala utrymmet. Konstnärer har också alltid speglat samhället först.

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Jag ser stora förändringar. Bland annat finns det nu underlag för vad som är rätt och fel. Dessutom har tonen förändrats. Men det viktigaste är att det finns ett systerskap. Man har koll på varandra och är beredd att ta strid om vi ser något.

Lisa Nilsson, artist

Lisa Nilsson skrev under uppropet #närmusikentystnar. Foto: Jessica Gow/TT

Varför tror du att yrkesuppropen började just i de konstnärliga och kreativa branscherna?

– I de konstnärliga branscherna tror jag att trakasserier kan vara mer utbrett av yrkeskulturella skäl: Det finns en sorts allmän gränslöshet, som är en förutsättning för yrkesutövandet, men det gör ju att gränserna blir otydliga. Människor som söker sig till de här yrkena är ju också bekräftelsesökande i allmänhet – man vill få sin attraktionskraft och sitt värde bekräftat.

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Jag ser förändringar, både allmänt och i min bransch som musiker. Jag ser att man pratar om det mer generellt och det är #metoo-rörelsens största vinst. Det går att hänvisa till den, det finns en referensram och man behöver inte börja från noll.

– Sen finns det en sak jag tycker det pratas för lite om: Det finns en brist på förståelse över hur mycket #metoo väckte. Även personliga trauman. Man omvärderade upplevelser man varit med om, för att man tidigare varit van vid att man ”fick stå ut”. Det har funnits ett stort behov av bearbetning. Det här året av kontemplation har varit nödvändigt, man orkar inte stå med näven knuten hela dagarna.

Moa Gammel, skådespelare och regissör

Moa Gammel skrev under uppropet #tystnadtagning. Foto: Jonas Ekströmer/ TT

När ni gick ut med första uppropet fick det enorm genomslagskraft, varför då tror du?

– Vi var väldigt tydliga, vi hade en strategi och vi skapade hashtaggen för att man skulle kunna prata om specifika branscher. Vi var tydliga i vårt manifest, vilka som misslyckats, vilka de här personerna är och vilka som skyddat dem.

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Absolut, många har tagit det på stort allvar. Branscher har gått ihop för att samarbeta kring frågorna. Men #metoo har kallats för en revolution och problemet med revolutioner är att om du inte har ett system att ersätta det gamla systemet med så kommer du gå tillbaka till det – eller nåt ännu värre.

Lo Kauppi, skådespelare och regissör

Foto: Henrik Montgomery/ TT

Varför tror du att yrkesuppropen började just i de konstnärliga och kreativa branscherna?

– För att kulturutövare har som uppgift att spegla samhället.

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Ja, men nu måste polisen få resurser att följa upp anmälningar. Rättssamhället bör kunna pröva och fälla, offren bör få upprättelse och inte hån och sexförövarna bör få vård och tydliga gränser.

Helena Bergström, skådespelare och regissör

Helena Bergström skrev under uppropet #tystnadtagning Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Varför tror du att yrkesuppropen började just i de konstnärliga och kreativa branscherna?

– Utsattheten är så extremt tydlig, även om den pågår i andra branscher också så lämnar vi ut oss med känslor och kroppar. Anledningen till att man vågade ta bladet från munnen var ju att kampen legat och bubblat och sjudit och höll på att koka över. För oss i Sverige med #tystnadtagning hittade vi ju en bra form att gå ut med det också, med vittnesmålen och manifesten. Det var så tydligt hur vi gick samman.

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått?

– Vi jobbar tillsammans, det är inte bara det att vi står upp för varandra, utan vi har öppnat vår kreativitet och hittat projekt. Det tycker jag är jättespännande. Jag regisserar just nu Mia Skäringers stora föreställning, till exempel. Nu måste killarna med också, vi måste göra det här tillsammans.

Sanna Gibbs, operasopran

Sanna Gibbs, sopran, har skrivit under uppropet #visjungerut. Foto: Maria Askerfjord Sundeby

Varför tror du att yrkesuppropen fick så stort genomslag i just de konstnärliga och kreativa branscherna? 

– Jag tror att det dels beror på att vi är mer eller mindre offentliga personer. Sedan är det också så att det vi jobbar med är uttryck och att kommunicera, så vi är ganska bra på det. Och när man samlar den kraften kan man få ett stort genomslag och man kan bana väg för resten.  

Ser du någon förändring i din bransch efter året som gått? 

– Det finns en större medvetenhet nu än vad det fanns för ett år sedan. Och den medvetenheten existerar på alla nivåer. Det är väldigt bra, för om det sker någonting så är det mycket lättare att rapportera och det får efterverkningar som är i paritet med det som har skett. Sedan är det så att attityder förändras inte bara på ett år.

Uppropet #tystnadtagning intog röda mattan på Guldbaggegalan till ljudet av trummor. Foto: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer