Europa dominerar totalt i historieböckerna

Uppdaterad
Publicerad

Kulturnyheterna har under veckan rapporterat om att kvinnor är underrepresenterade i svenska skolböcker. Vi har också räknat på den geografiska representationen. Och fram träder en tydlig bild av att Europa dominerar totalt i läroböckerna.

Kulturnyheterna har räknat representationen i sex aktuella skolböcker i historia och litteraturhistoria. Och räkningen visar alltså att Europa är i stark dominans. 89 procent av de namngivna personerna kommer från Europa, bara 11 procent från resten av världen.

I genomgången av de personer som nämns vid namn i de undersökta böckerna kommer 89 procent av namnen från Europa. 6 procent är från USA, 3 procent från Asien, 1 procent från Sydamerika, 1 procent från Afrika och 0 procent från Australien och Oceanien.

Kulturnyheterna granskar

Ifrågasätter ”sned bild”

– Man måste ifrågasätta en sned bild där man ser sig själv eller sin kultur eller geografiska område som centrum för allting, säger Vanja Lozic, lektor i utbildningsvetenskap.

Vanja Lozic har forskat på hur dagens elever uppfattar undervisningen i historia.

– Som en av eleverna uttryckte det: ”Hur många är de i Kina? En femtedel av världens befolkning, men jag kan inget om landet. Däremot kan jag allt om Frankrike.”

Mest om slaveriet...

Den franske fotbollsspelaren Lilian Thuram gav sig 2010 in i skolboksdebatten med sin bok ”Mes étoiles noirs” (”Mina svarta stjärnor”).

– När jag träffar barn brukar jag ibland fråga när de först hörde talas om svarta i skolans undervisning. Då brukar barnen svara att det var när de läste om slaveriet, sade Lilian Thuram i samband med att hans bok kom ut.

I boken listar Thuram personer som han tycker borde ingå i skolböckerna. Som musikern Chevalier de Saint-George, som kallats ”Den svarte Mozart” och finns med i filmen ”Marie Antoinette”. Eller 1600-talsdrottningen Anna Zingha, som är något av en legend i Angola och vars livshistoria filmatiserats. Det sägs att när portugiserna i en förhandling inte erbjöd henne någon stol så satte hon sig i stället på en av sina många tjänare. I det gamla kungariket i Mali sägs världens första mänskliga rättigheter blivit formulerade, redan på 1200-talet. Sådant finns inte med särskilt ofta i svenska skolböcker.

... och kolonialiseringen

Vanja Lozic berättar hur elever kan beskriva undervisningen om Afrika.

– Vi har läst om Afrika och då läste vi att Frankrike tog det här, England tog det här och Tyskland tog det här.

Också det brittiska tv-bolaget BBC har satsat på afrikansk historia på sistone. I serien ”Lost kingdoms of Africa” presenteras bland annat det flerhundraåriga etiopiska kejsardömet och det tusen år gamla och gåtfulla jätteslottet Stora Zimbabwe, bland annat. Fenomen som också de saknas i de svenska skolböckerna.

Harrison: Horribla exempel

Historikern Dick Harrison menar att skolböckerna allmänt har varit dåliga på att ta in ny forskning.

– Jag har sett horribla exempel på att det stora språnget i Kina på 50-talet framställs som ett stort, viktigt framsteg för det kinesiska folket. Medan det i själva verket ledde till att 30 till 40 miljoner människor svalt ihjäl.

Vanja Lozic har själv tittat och jämfört läroböcker från 60-talet fram till mitten av 2000-talet.

– Och man kan inte se någon större skillnad på dessa läroböcker – de förmedlar i princip samma berättelse.

Vad är det för världsbild som eleverna då får i historieundervisningen?

– De får en sned världsbild, menar Vanja Lozic.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kulturnyheterna granskar

Mer i ämnet