– Alla vill ju ha billiga svenska jordgubbar men någon måste ju betala det priset. Det är där de här människorna kommer in. De kan göra ett arbete för en mycket billigare peng än vad en svensk kan göra och de jobbar hårdare och längre dagar och det är det som ger billiga jordgubbar helt enkelt, säger Wiktor Ericsson som skrivit och regisserat filmen Jordgubbslandet, inspelad på Listerlandet i sydvästra Blekinge.

– Jag har en koppling till Listerlandet eftersom jag delvis är uppvuxen där. Jag har ju sett de här gästarbetarna som kommer dit på sommaren och ligger på alla fyra och plockar jordubbar och därför alltid varit fascinerad av vilka är de och vad kommer de ifrån.

I början tror man att det är en polsk film?

– Det var tanken, att göra en film där vi kommer till Sverige med några polacker och ser Sverige, jordgubbslandet genom polska ögon, gästarbetarnas ögon.

Kärlekshistoria

Det är en skildring av gästarbetarnas vardag men också en kärlekshistoria. En av huvudpersonerna, odlarens dotter Anneli, spelas av nittonåriga Nelly Axelsson som går skådespelardebut.

– Man tänker inte på att de finns där och gör det arbete som inte vi gör, men Anneli ser dem. En tillbakadragen tjej, väldigt fundersam kring livet och vad som är rätt och fel, säger hon.

”Alla har fördomar om alla”

Filmen är skriven utifrån personliga erfarenheter och på plats-research bland arbetarnas tillfälliga boenden. Det är en film om grödornas pris och inrotade vanföreställningar om den andre och då inte bara från bofasta svenskar.

– En väldigt viktig aspekt av filmen tycker jag är att alla har fördomar om alla. Polackerna tycker inte om litauerna och litauerna tycker säkert inte om ukrainarna till exempel. Det är inte så enkelt att det är svartvitt, att det är onda och goda och så. Filmen handlar ju om svårigheten att se den andre, den som inte är som du.

Och till midsommar, käkar du jordgubbar?

– Ja, jag käkar jordgubbar men det lustiga är att numera tänker jag ju väldigt mycket på om det kan vara Mirek eller så som har plockat dem.