– I förgrunden har man en kärlekshistoria tidigt 30-tal i Ukraina, men filmens egentliga mening är att föra fram ett budskap om en oförrätt som man inte tycker det har berättats nog om, säger Kulturnyheternas filmexpert Fredrik Sahlin.
SVT Nyheters Rysslandskorrespondent Bert Sundström beskriver händelsen som utgör temat för ”Bitter Harvest” för en ”gigantisk svältkatastrof”.
– Minst två, tre, kanske fyra miljoner människor dog när bönder skulle tvingas bort från sin egen mark. Det är den största svältkatastrof i historien som varit ”onödig”, det var inte som om det var brist på mat egentligen, säger han.
Stalin som i en stumfilm
2006 antog Ukrainas parlament en lag som slår fast att svältenkatastrofen, som kallas för ”Holodomor”, var ett folkmord av Sovjet på det ukrainska folket.
Sovjetunionens ledare och diktator Josef Stalin var delaktig i katastrofen. I filmen ”Bitter Harvest” skildras hans onda planer på ett närmast parodiskt sätt, enligt Fredrik Sahlin.
– I filmen är ryssarna onda och värst av alla är Stalin. Naturligtvis var han också i verkligen ond, en diktator, men här framställs han nästan som en ond stumfilmsbov, med sin stora mustasch och sitt illvilliga leende när han lurar folket och framförallt ukrainarna, säger han.
I Ryssland anses svältkatastrofen ha andra anledningar, som exempelvis att landet behövde pengar för att industrialiseras. För att få in pengar behövde fabriker byggas och arbetarna behövde mat som producerades på landsbygden.
– Alltså var det bönderna som blev utan mat. Händelsen beskrivs i Ryssland som något som inte aktivt skapades av Stalin, utan det hade att göra med dåliga skördar. Visst faller en del av skulden på Stalin, men inte den huvudsakliga, och det var absolut inte riktat mot Ukraina, säger Bert Sundström.
Film som propagandaverktyg
Sedan konflikten mellan Ukraina och Ryssland trappades upp 2014 har också kulturen blivit del av krigsföringen.
– Det hänger säkert med samman med att politiska utvecklingen de senare åren där ukrainare har en stark önskan att visa upp sin historia och kultur och markera att de inte är ”sovjeter” eller ryssar, säger Bert Sundström.
Filmens sätt att återge historien gör att den lätt kan ses som en del i en kampanj, menar Fredrik Sahlin.
– Det skapas en slags aura kring hjältarna samtidigt som de onda är inte vatten värda. Det finns en sådan tydlig lutning i filmen att man nog kan kalla den för en propagandafilm ändå.
Läs hela Fredrik Sahlins recension av ”Bitter harvest” här.