Religiöst drama med lättare deckarspår. Foto: Folkets bio

Filmrecension: Uppenbarelsen

Uppdaterad
Publicerad

Vältajmad premiär får man väl säga, denna helg då vi firar att Media markt, förlåt Kristus, kom till jorden. Även i Uppenbarelsen handlar det om kommers i kristet tecken.

Den 16-åriga Anna påstår sig ha träffat på Jungfru Maria ute i skogen vilket får folk att vallfärda från hela världen till den lilla franska byn där hon bor. Vatikanen är skeptisk och anlitar den kände krigskorrespondenten Jaques Mayano för att agera objektiv granskare i den utredning som ska avgöra om händelsen ska få officiell kyrklig status eller ej.

Religiösa grubblerier varvas med huvudpersonens personliga trauma (en nära kollegas död) och piffas upp med ett lättare deckarspår som leder hela vägen till ett flyktingläger i Syrien.

Filmrecensioner

Bland filmer på temat kristna Jag mötte Lassie-fenomen är Jessica Hausners Miraklet i Lourdes fortfarande oöverträffad. Där berättar hon om en rullstolsburen kvinna som i våra dagar åker till nämnda (verkliga) mirakelort i förhoppningen att kunna gå igen. Hausners blick på konflikten mellan det religiösa och det sekulära är mer komplex, tankegodset mer intressant än här, men regissören Xavier Giannolis (senast Sverige-aktuell med Marguerite) verk är ändå inte helt oävet.

Här sker mötet med Maria i vår tid (inte 1800-tal som i Lourdes) vilket gör det möjligt för ryktet om det heliga mötet att spridas på digitala vingar. Omvärldens intresse byggs sakta men säkert upp mot masshysteri och Jaques får fullt upp med att freda sig mot de som inte tycker att vetenskap är något att komma dragandes med vid en sådan här sakral stund.

Jaques spelas av Frankrikes Peter Haber, en alltid bekymrad Vincent Lindon, som ger den sökande journalisten en melankolisk skepnad. Jaques säger sig inte vara ateist, snarare agnostiker men blir lika förvånad som undertecknad över att det fortfarande finns folk som tror på Satan, exorcism och mirakel, men ju längre filmen lider inser vi att det i första hand inte handlar om det, utan om maktstrukturer och maktmissbruk. Alla tjänar på att illusionen om Annas vision upprätthålls. Förutom då de obekväma som vill åt sanningen.

I början ser vi en etableringsbild av Vatikanen, ackompanjerad av tunga mollackord på ljudbandet, vilket antyder att här kommer den katolska kyrkan få rejält med pisk men… nja… Påven kan andas ut. Det är inte det kyrkliga som får lida pin här, utan de charlataner som i sann entreprenörsanda gör grova pengar på folks vidskepelse. I synnerhet då med kommersialiseringen av de heliga platserna som förvandlar varje vallfärdsort till ett kristet Disneyland där man nasar actiondockor av jungfru Maria och tonvis av annan katolsk kitsch.

Det är en öppen dörr som sparkas in, i alla fall ur en ateistisk synvinkel, men det skadar likväl inte att hålla den öppen.

Slutet är lite jolmigt veligt. Öppna slut är för det mesta att föredra men när det som här mest känns som ett sätt att stryka såväl den troende som skeptikern medhårs, är det inte lika eggande.

Uppenbarelsen

Betyg: 3

Regi & manus: Xavier Giannoli

I rollerna: Vincent Lindon, Galatéa Bellugi, Elina Löwensohn m fl

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Filmrecensioner

Mer i ämnet