”Fucking jävla kuk-Åmål” skriker Elin, en av filmens huvudroller och protagonister. Citatet är klassiskt, tillsammans med ”Jag vill knarka!” och scener som när Elin uppmanas av sin syster Jessica att inte kliva på a-brunnar, eftersom man då kan råka ut för både analsex och aids. Den pirriga slutscenen när Elin och Agnes, nyss utkomna ur garderoben, sitter hemma och dricker o’boy är också vida känd.

– Det är en fenomenal småstadsskildring av en ganska hånad grupp. Tonåringarna får verkligen vara i centrum och deras liv och känslor skildras på allvar och med värme och respekt, säger Kulturnyheternas filmkritiker Sofia Olsson.

”En allmängiltig kärlekshistoria”

Filmen har nått kultstatus i en hel generation med sin skildring av lesbisk kärlek i en svensk småstad. Redan efter en och en halv vecka hade 90 000 personer sett filmen på bio. ”En fucking skitbra film!” skrev Aftonbladet i sin recension av Fucking Åmål 1998.

– Det är en allmängiltig kärlekshistoria och filmen normaliserar den lesbiska kärleken och gör den hyfsat oproblematiskt. Det var banbrytande. Och en homosexuell kärleksfilm som alla såg, det är också väldigt stort, säger Sofia Olsson.

Kult-status

Filmens stora genomslag har gjort den till en gemensam referens för en hel generation, och Sofia Olsson menar att det kan vara en anledning till att filmen har uppnått kult-status.

– Sen måste det finnas kultiga saker som riktigt vass och rolig dialog. Och den har en klassisk Hollywood-dramaturgi så den är medryckande och enkel att ta till sig. Den är otrolig välgjord.