Knasiga översättningar inget att skratta åt

Publicerad

”Jag älskar dig, bebis.” Det låter konstigt. Det låter som att något blivit fel i översättningen. Och det är mycket möjligt att det har. Översättarnas villkor är så dåliga att språket blir lidande och många överväger att sluta.

Klagomålen på undermåliga översättningar av film och tv-program har ökat de senaste åren. Vid en sökning på nätet hittar man lätt många exempel där det gått fel vid översättarens skrivbord.

Några av de mer skrattretande exemplen är hur de engelska kärleksfulla smeknamnen ’baby’ och ’honey’  bokstavligt översatts till ’bebis’ och ’honung’ .

Bröt ryggen

Ett annat är från tv-serien Gossip Girl (för den som tittar på Netflix), där en vanlig konversation om en relation blir betydligt våldsammare i den svenska översättningen:

If I hadn’t  brought her back översätts inte med om jag inte tagit med henne tillbaka, utan med om jag inte brutit ryggen av henne.

Men på fackklubben Medietextarna håller man sig för skratt.

 – Sådana exempel är ju antingen gjorda av en maskin eller så har någon gjort det med flit, säger Kalle Hårding som sitter i styrelsen, även om tidspress kan leda till riktigt grova misstag.

”Ett allvarligt problem”

Han menar att de verkliga problemen är när översättningen missar något i handlingen som inte är helt uppenbart.

– När innebörden av en film eller tv-serie blir en annan på grund av en översättningsmiss. Det är ett allvarligt problem och borde vara viktigt också för upphovspersonen till verket.

Den tekniska utvecklingen den senaste tioårsperioden har gjort att de professionella översättarna i dag konkurrerar med både automatiska översättarprogram och glada amatörer som gratis tillhandahåller undertexter på nätet.

Och så är det dåligt betalt också. Kalle Hårding menar att det är språket som blir lidande.

Han vill inte uttala sig om vilka som betalar bra eller dåligt eftersom han själv är frilans och tar uppdrag från flera bolag.

Arbete i låglöneländer

Vissa bolag har lagt ut tidkodningen av textremsorna (som bestämmer när och hur länge de ska synas i bild) på entreprenad i andra länder där lönesättningen är lägre. Något som Kalle Hårding är skeptisk till, inte bara för att man använder det som en förevändning att sänka arvodena.

– För många är det en integrerad process med tidskodning och översättning. På det sättet förlorar man möjligheten att redigera sin egen text, säger han.

Han tycker också att man ska komma ihåg att textremsorna under tv-programen och filmerna når väldigt många läsare. Innan de sociala medierna slog igenom på dagens nivåer sa man att undertexterna nådde flest läsare i landet.

– Jag tycker det utarmar språket. Som det ser ut nu blir vår folkbildande uppgift lidande. Och vissa som läser undertexter har inte så bra språkkunskaper från början, de kan vara barn eller nyanlända, och om då översättningarna blir svagare så går det ut över språkinlärningen.

Många överväger att sluta

En enkätundersökning som Medietextarna gjorde tidigare i år visar bland annat att många undertextare som trots att de arbetar heltid har ett extrajobb för att klara av försörjningen. 60 procent svarar att de övervägt sluta på grund av försämrade försörjningsmöjligheter.

De största undertextföretagen i Sverige i dag är Svensk Medietext, SDI Media och BTI Studios.

Kulturnyheterna söker Netflix för en kommentar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer