Kritik mot satsning på ökad mångfald

Uppdaterad
Publicerad

Regionala filmproducenter i Sverige anser att det svala intresset för svensk film påverkas av att Svenska filminstitutet, (SFI) fokuserar för mycket på frågor som ökad mångfald.

”Svenska filminstitutets identitetspolitik är ett hot mot både kommers och konstnärlig kvalitet i svensk film.” Så stod det i Dagens nyheter på fredagen.

– Ja, det är klart att det sprider sig en ängslighet när en sådan viktig aktör som Svenska Filminstitutet som når ut över hela filmsverige, och så konsekvent pratar om vem som ska göra filmerna, snarare än att det ska intressera så många som möjligt, säger Susann Jonsson, VD på Filmpool Nord.

”Ska vara relevant för alla”

– Vi vill att svensk film ska vara relevant för alla svenskar och Sveriges publik ser ny ut. Då kan man konstatera att de filmernas innehåll speglar inte någonting nytt, utan en tid i Sverige, där det har varit väldigt mycket stereotyper och väldigt mycket av det som är vitt svenskt. Och Sverige ser inte ut så längre och film är konst och konsten ska ju vara relevant och därför tycker vi att det är rimligt att man gör sådana här initiativ som får branschen att börja tänka, berättar Anna Serner VD för Svenska Filminstitutet. 

– Det är vårt uppdrag och vår roll att göra fokuserade insatser. Sen är det inte det enda vi gör. Vi delar ut till många olika projekt. Men vårt främsta uppdrag är att stimulera kvalité – men kvalité i alla led.

”Underskott av rösterna”

Vad innebär kvalité?

– Att filmen ska vara angelägen, originell och väl utförd och att perspektiv som inte kommer fram, lyfts fram och bidrar till att skapa ny film.

– Vi har ett underskott av ”de här rösterna i berättandet”, då måste vi satsa på det, berättar Serner.

Sedan början av 2000-talet har Svenska Filminstitutet satsat på en bättre genusbalans bland svenska filmregissörer. Genom ökat anslag för kvinnlig representation inom film, både framför och bakom kameran, har det gett resultat och stora filmframgångar utomlands.

3 miljoner av 230

De senaste två åren har man jobbat för en ökad mångfald. ”Fusion” heter det senaste projektet, där sex kvinnliga regissörer med erfarenheter av rasism ska få göra film.

Totalt rör det sig om 3 miljoner kronor av SFI:s årliga budget på 230 miljoner kronor.

– När man gör en satsning så tittar man på hur ser svensk film ut idag och så ställer man sig frågan: Vad är våra blinda fläckar? Vad är det vi inte täcker in? Vilka perspektiv missar vi? Och så gör man en satsning i den riktningen för att se om man kan göra någonting åt det, om man kan bredda repertoaren för svensk film. Det är ju det de här satsningarna handlar om, att bredda repertoaren, berättar långfilmskonsulenten Baker Karim på Svenska Filminsitutet.

”Är enfaldigt”

Men Susann Jonsson som ansvarar för finansieringen av film- och tv-produktion i Norrbotten, säger att hon inte emot mångfald i film, men att publiken också måste kunna identifiera sig med filmen de ser.

– Jag ska inte säga att det är enfaldigt, men det riskerar att uppfattas som det, när man tar för få dimensioner med sig in i mångfaldsarbetet, säger Susann Jonsson och menar att det finns massa fler man väljer att inte satsa på.

– Och om vi ska ägna oss åt underprivilegierade grupper, då kan jag räkna upp så många fler grupper, säger Jonsson.

”Fördomar är väldigt utmanande”

Men Svenska Filminsitutets VD Anna Serner tror att kritiken mot SFI:s satsningar handlar om någonting annat också: 

– Vi gör ju hela tiden satsningar som utesluter sökanden. Vi har gjort ett projekt som heter ”skräckfilmen i kortfilmen”. Den har också fått en budget. Men det är ingen som har ifrågasatt det, säger Serner och menar att vissa satsningar provocerar mer än andra.

– Jag tror att det är viktigt att vi nu samtalar om varför det här upplevs som provocerande och vad är det som gör att det upplevs som att vi bara gör om just det här.

Varför blir folk blir provocerade av dessa satsningar, tror du?

– Att förstå sina egna fördomar är väldigt utmanande. Det är det för mig också. Det kräver kunskap, samtal och det i en tid när branschen kämpar för att överleva, så upplever många: ”Herregud, kan vi inte bara få göra film”. Men det går inte att tro att vi får tillbaka en tid när de berättelser som tidigare gick på bio gick som tåget, utan man måste klara av att utmana sina egna fördomar. För dels gör det filmen bättre och dels ska den faktiskt vara relevant för alla svenskar. Och 30 procent av Sveriges befolkning ser inte ut som de gör i vissa filmer, säger Serner.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer