Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Bild från norska ”Kon-Tiki” – en väldigt manlig produktion. Foto: Pressbild

Männen dominerar filmbranschen i Norden 

Betydligt fler män än kvinnor har nyckelpositioner när nordisk film skapas. Det konstateras i en ny sammanställning från Nordicom.

I dag släpper Nordicom en ny rapport över genusbalansen i nordisk film. Den innehåller inga innehållsanalyser i stil med Bechdel-testet, utan fokuserar på ganska talande siffror.

Få kvinnor fick isländsk huvudroll

Forskarna har bland annat sammanställt hur många filmer som har kvinnor respektive män i huvudrollerna. År 2012 var den fördelningen 60 procent män gentemot 40 procent kvinnor i spelfilmerna som fick premiär i Sverige. 

I Norge var bara 26 procent av huvudrollerna kvinnliga samma år och på Island utgjorde de kvinnliga protagonisterna 13 procent. I Danmark var genusbalansen däremot ganska bra 2012.

1 film av bara kvinnor

Bakom kulisserna, då? På regissörstolen, producentposten och i rollen som manusförfattare så dominerar männen fortfarande, sedan lång tid tillbaka. Av 98 nordiska spelfilmer som fick premiär 2012, var det bara en enda film som hade kvinnliga förmågor i de tre nyss nämnda nyckelrollerna. Det var den finska filmen ”Stjärnorna över huset” (Tähtitaivas talon yllä).

Samtidigt kan man konstatera att bakom en fjärdedel av de 98 titlarna, saknades kvinnor helt på sådana positioner – samtidigt som alla huvudroller i dessa filmer tillhörde män.

94% manliga regissörer

I Sverige går det sakta men säkert framåt för genusbalansen i filmbranschen. Den kvinnliga andelen av filmproducenterna har ökat med några procentenheter mellan 2000 och 2012, och en liknande utveckling ser man för både regissörer och manusförfattare. 

2012 var ett relativt glädjande år för den som jobbar för en mer jämställd filmbransch. Då utgjorde nämligen de kvinnliga producenterna bakom nya spelfilmer i Norden ungefär hälften: 48 procent. 

Värre var det med de kvinnliga regissörerna, som utgjorde endast 6 procent av totalen. Det var lägre än i alla de nordiska grannländerna.

Ganska jämn biopublik

Hur ser det då ut i publiken, kan man undra? Nordicom-rapporten visar att de trogna biobesökarna, som köper biljett minst en gång i månaden, utgörs av nästan lika delar kvinnor och män, både i Sverige och i Norge. Så har det sett ut i snart 20 år. 

Den nya Nordicom-rapporten bygger på offentlig statistik insamlad från fem nordiska länder: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Färöarnas eventuella statistik räknas in i Danmarks siffror. I den här rapporten behandlas ordet ”gender” som en synonym till kön. Inte i betydelsen socialt kön eller genus.

Filmexempel från 2012: 

Visa
  • Sveriges mest sedda film 2012, ”Hamilton – I nationens intresse”, hade en kvinnlig regissör och manlig producent respektive manusförfattare.
  • Norges största film 2012 var ”Kon-Tiki”, som regisserades, producerades och skrevs av tre män.
  • Detsamma gäller för den finska, ganska välbesökta scifi-komedin ”Iron Sky”.
  • Danska ”En kongelig affære” hade en kvinnlig producent.

Källa: ”Gender balance in the film industry” (2014), Nordicom

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Svensk filmindustri

Mer i ämnet