Manusförfattaren Ida Kjellin ser en problematik i hur våldtäktsscener används som en billig chockeffekt i filmvärlden. Foto: TT/Privat

Ny undersökning: Våldtäktsscener i film skrivs oftast av män

Uppdaterad
Publicerad

Manliga manusförfattare är överrepresenterade när det gäller att skildra våldtäkter i manus. Det visar en undersökning från den amerikanska manussajten The black list. Nu kritiseras sättet som sexuella övergrepp används på i film.

– Det är en del av ett större problem och hur man skildrar kvinnor som offer, säger manusförfattaren Ida Kjellin.

Manusredaktören Kate Hagen har undersökt hur våldtäkt används i de filmmanus som kommer in till The black list, en amerikansk sajt som samlar in och rankar manus som ännu inte blivit till färdiga filmprojekt.

I undersökningen har de bland annat tittat på hur ofta våldtäktsscener förekommer: Av de 45 000 uppladdade manus man tittat på var 2400 stycken märkta med någon av taggarna ”våldtäkt” eller ”sexuellt våld”.

Metoo för skådespelare

Undersökningen visar även att 72 procent av en testgrupp av sammanlagt 755 manus med våldtäktsreferenser var skrivna av män. Även sett till att andelen män i urvalsgruppen är högre, så är de manliga manusförfattarna överrepresenterade med 7 procent.

Fokuset i The black list undersökning handlar framförallt om hur våldtäkterna skildras, och inte vem som skrivit dem. Deras anställda manusläsare pekar på att manusen många gånger misslyckas med att skildra vad som händer emotionellt efter en våldtäkt, och att den kvinnliga karaktärens enda egenskap ofta är att hon blivit utsatt för brottet.

Våldtäkt som underhållning

Kate Hagen menar att även om undersökningen gäller manus som ännu inte blivit film, så kan det ändå säga någonting om branschen i stort och vad manusförfattarna tror att marknaden vill ha.

Ida Kjellin har i Sverige uppmärksammat problematiken kring exponeringen av sexuellt våld mot kvinnor och hur man använder dessa typer av scener i film och tv. Hon beskriver hur våldtäktsscenerna ofta används som ett dramaturgiskt grepp och för att föra berättelsen framåt.

– Jag tycker inte att en våldtäkt ska vara underhållning på det sättet, man måste ta ansvar. Jag tycker att det är en del av ett större problem och hur man skildrar kvinnor som offer. Man skildrar inte en hel kvinna.

Hon tycker att många manusförfattare är lata och ofta använder våldtäkt som slarvig chockeffekt. Ida Kjellin menar också att våldtäkt i film i flera fall används som drivkraft för den manliga hjälten, och blir det enda som definierar den kvinnliga karaktären.

Fler kvinnor i branschen

Ida Kjellin vill inte se ett stopp av skildringar av sexuellt våld, men vill lyfta diskussionen om hur de används, varför och vem som får berätta.

– Det handlar om att de som läser manus uppmärksammar det. Är det bara en chockeffekt? Även de som skriver manus bör tänka om, varför har jag med det här och hur behandlar jag ämnet?

Någon liknande undersökning om förekomsten av sexuellt våld i film i Sverige har ännu inte gjorts, men hade varit intressant att ta del av, menar Ida Kjellin. Hon tror att fler kvinnor i produktionen är en viktig del i arbetet för att förändra hur våldtäkt skildras och används i film.

– Kvinnliga producenter, manusförfattare och regissörer gör stor skillnad för jämställdhet överhuvudtaget i filmbranschen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Metoo för skådespelare

Mer i ämnet