Skådespelarna om jämställda löner. Foto: TT

Skådespelarna om lönesituationen

Publicerad

Lika lön för lika arbete, eller högst marknadsvärde vinner? Men vem har i så fall bäst marknadsvärde, och varför?
Kvinnliga svenska skådespelare berättar om jämställdhet och lönenivåer.

Ann Petrén

64 film- och tv-roller. Däribland ”Masjävlar” och ”Hallåhallå”.

– Män är högre värderade i samhället av tradition. Jag tror att de har ett bättre förhandlingsläge i filmer, eftersom färre kvinnor med lång erfarenhet syns i filmerna.

– Det finns manliga skådespelare i Sverige som nästan enbart sysslar med film. Men det finns inte så många kvinnor som bara gör film. Jag tror inte att det finns någon.

– Deckarserier och polisfilmer är väldigt dominerande i vår tv- och filmbransch. Många av de stora rollerna är för män. Och så finns det mycket film nu med ungt tilltal, tycker jag. De riktar sig mot människor upp till 30-årsåldern. Äldre människor, som jag – jag känner mig inte skildrad på film. Vi är mindre exponerade och har därför inte lika högt marknadsvärde.

Alexandra Rapaport

41 film- och tv-roller. Däribland ”Livvakterna” och ”Morden i Sandhamn”.

– Om jag spelar mot Mikael Persbrandt kan jag utgå från att han får högre lön. Han har en längre och bredare karriär än vad jag har. Men är det någon mer okänd motspelare kan jag nästan svära på att jag tjänar mer.

– På teatern börjar det bli ganska medvetet. Det finns liksom ingen som kan försvara olika löner längre. Men film handlar mycket om lång erfarenhet, och det har generellt sett män. Det är ett strukturellt problem som är större än det här. Men det är klart att snubbar är mer bankable.

Hedda Stiernstedt

16 film- och tv-roller. Däribland ”Unga Sophie Bell” och ”Monica Z”.

– Det är mer socialt accepterat för båda könen att gå på en film som handlar om en man.

– De största filmjobben jag har gjort har varit lågbudgetproduktioner. Då ligger liksom alla korten på bordet. Men som kvinna kan jag känna att verkligen behövde skaffa en agent. Det var en stor lättad att slippa vara den unga tjejen som ursäktar sig. Jag kände det behovet mer än mina manliga kollegor.

Sofia Helin

24 film- och tv-roller. Däribland ”Bron” och ”Arn: Tempelriddaren”.

– Jag vet inte vad andra har i lön. Men enligt hörsägen vet jag att många manliga skådespelare har bättre gager när det gäller film och tv.

– Det finns fler roller för män, därför har de en bättre förhandlingssituation och fler jobbtillfällen. Det är logiskt.

– Jag har aldrig ställt frågan. Det är liksom en fråga man inte ställer. Men där tycker jag att killarna kan dra sitt strå till stacken och vara öppna med sina gager så att vi vet vad vi ska förhålla oss till.

– Man kan se det så här: en man som är 60 år och har gjort huvudroll på huvudroll har en förhandlingssituation som många kvinnor inte har. De kvinnor som har fått möjligheten att göra samma sak är lätträknade. Stora kvinnoroller är oftast skrivna som yngre och spelas därför oftare av yngre och mindre erfarna skådespelare. Deras förhandlingsläge blir ju då sämre än de män som fortsätter att göra stora huvudroller ända upp i pensionsåldern.

– Även på birollssidan finns det fler manliga roller vilket gör att mönstret blir det samma. Jag vet att vi i ”Bron” har pratat om fördelningen av manliga och kvinnliga roller redan från första säsongen. Manusgruppen har medvetet tänkt på det och jag har fått igenom att göra kvinnliga roller äldre i manusen. Det vore ju bra om det kan få gehör även i andra produktioner. Det här kan ju förändra lönebilden på lång sikt och även göra berättandet mer intressant och mångfacetterat.

Josefin Ljungman

19 film- och tv-roller. Däribland ”Himmlen är oskyldigt blå” och ”Fatso”.

– Jag hade gjort flera produktioner tidigare. Min manliga motspelare hade inte gjort någon. Ändå fick han 2.000 kronor mer än mig i månaden.

– Jag fick reda på det och frågade varför det var så. Då fick jag upp min lön. Jag var tvungen att peka på honom. Det räckte inte med mig själv. Synd, för jag tycker det är obehagligt att använda den typen av argument.

Frida Hallgren

36 film- och tv-roller. Däribland ”Så som i Himmelen” och ”Hallonbåtsflyktingen”.

– Jag tror inte att det är jämlikt på teatern. Skillnaderna börjar minska, men jag upplever ändå att de är stora. När det handlar om film är det svårare att komma åt. Där finns det inte samma tänk om att alla ska vara lika. Samtidigt har alla också olika agenter och olika mycket erfarenhet. Det handlar om ålder och hur många dagar man spelar in. Tillgång och efterfrågan. Och saker runt omkring, resor och boende.

– Det är ovanligt att man har en lika stor roll som en manlig kollega. Det har också med löneskillnader att göra.

– På unga kvinnliga skådespelare läggs det också ett väldigt stort oavlönat ansvar. Det är vi som gör det mesta av pressen. Det är våra ansikten som slits ut på kvällstidningsbilagorna.

Julia Ragnarsson

12 film- och tv-roller. Däribland ”Stockholm Stories” och ”Tillbaka till Bromma”.

– Det stora problemet är väl att man väldigt sällan frågar vad andra tjänar. Det är fult att göra det. Men jag är nästan helt hundra på att män tjänar mer än kvinnor.

– Jag har varit nöjd med den lön jag fått, men det är lite så att man inte ska prata om det med risk för att det blir dålig stämning på set, och folk presterar därefter. Om jag tjänar 500 kronor och någon annan 70.000 per dag känns det inte så kul.

Julia Dufvenius

22 film- och tv-roller. Däribland ”Molanders” och ”Sune i fjällen”.

– För mig är problemet att man dumpar lönerna generellt på scenerna med ursäkten att ”det är så många som vill”.

– Det är för lite pengar i branschen. Problemet börjar innan filmen. Varför ser det ut som det gör i Kultursverige? Varför fortsätter vi att porträttera stereotyper? Det går för långsamt att förändra man- och kvinnorollerna.

Moa Silén

7 film- och tv-roller. Däribland ”Min så kallade pappa” och ”Stockholm-Båstad”.

– Man pratar inte om vad man tjänar. Men jag fattar ju att Rolf Lassgård tjänar mer än vad jag gör.

– Till scenskolan söker kanske 70 procent kvinnor. Men man tar in 50/50. Det är kvotering. Killarna är inte så sjukt mycket bättre än tjejerna.

– Man kan väl gissa att det är fler kvinnliga skådespelare som är arbetslösa oftare. De är fler på färre roller. 

Helena af Sandeberg

35 film- och tv-roller. Däribland ”Blondie” och ”Den fjärde mannen”.

– Jag tror att män tjänar mer. Det är intrycket man får när man pratar med kollegor och agenter. Det är lättare att få upp gagerna för män. Även när man jämför med liknande marknadsvärde och erfarenhet i yrket för en kvinna. Jag tror inte att det är någon skillnad på vår bransch jämfört med resten av samhället. Män tjänar mer. Punkt.

– Det är kvinnor som får göra marknadsföringen. Vi som hamnar på omslagen och sedan tycker man att vi har använts upp.

– Jag sitter inte på kunskap om vad mina manliga kollegor tjänar. Det är ingenting man pratar om. Ibland orkar man inte prata om det heller. Man orkar liksom inte börja inspelningen med att vara sur.

Shima Niavarani

9 film- och tv-roller. Däribland ”Nånting måste gå sönder” och ”Allt faller”.

– Vi har en snäv syn på vad som är ett marknadsvärde i Sverige. Den är inte anpassad efter publiken. Befolkningen ser annorlunda ut nu. De man ser upp till har förändrats.

– Allting handlar någonstans om vilken budget en film har. Och vilka filmer som får pengar är en strukturell fråga. Många av filmerna med stor budget har manliga regissörer, och därför per automatik ofta manliga huvudroller. Typ Wallander. Det är filmer som behövs, men det behövs andra perspektiv också.

– Kvinnor används oftare till marknadsföringsgrejer, men det är ett oavlönat arbete som i slutändan innebär att man använder sitt ansikte utåt för ett filmjobb och gör ännu mer jobb form av intervjuer – egentligen är det en marknadsvärdesfråga, där man inte tar i beaktande just ett dubbelarbete.

Harriet Andersson

98 film- och tv-roller. Däribland ”Sommaren med Monika” och ”Dogville”.

– Jag tror fortfarande att killarna har mest betalt. När jag började fick jag bara några slantar, men nu vet jag inte, fråga någon annan. Det är ju tabu i Sverige att fråga vad någon har betalt.

Lena Endre

53 film- och tv-roller. Däribland ”Män som hatar kvinnor” och ”Den goda viljan”.

– Någon får flera miljoner. Andra får bara några tusen. Det är som vd-löner, skulle jag tippa. Plötsligt är någon värd tjugo, femtio miljoner. Filmbranschen har en väldig spridning. Det handlar om hur känd du är och hur mycket du förväntas dra in.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer