Betyg: 2 av 5
Regi: Luke Greenfield
I rollerna: Kate Hudson,Ginnifer Goodwin, John Krasinski, Colin Eggelsfield
Bästa väninnorna, Rachel och Darcy, har varit vänner sedan mycket länge. Darcy (Kate Hudson), är utåtriktad, sätter sig själv vi centrum och skryter ganska ofta. Hon ska gifta sig.
Rachel (Ginnifer Goodwin) är självförnekande, ödmjuk och alltid tillhands för att hjälpa till. Hon uppoffrar sig i vått och torrt och blir aldrig arg. Hon är singel.
Deras olika personlighetsdrag bäddar naturligtvis för deras specifika öden. Regeln är att självhävdelse-tjejen kommer att råka illa ut och snälltjejen kommer att få till det med en dröm-man.
Komplikationen är att dröm-mannen i fråga, Dex, som är ämnad åt snälltjejen, är förlovad med självhävdelsetjejen, Darcy. Darcy är i full färd med bröllopsbestyren. Men Dex trivs inte riktigt med det. Något han inser först när han under en utekväll får reda på att Rachel varit lite svag för honom under universitetstiden. Han förstår att han egentligen är kär i henne.
Jaha. Sen velar filmen fram och tillbaks. I all evighet.
Dröm-mannen har svårt för att gå emot sina krävande föräldrar som vill bröllop och som dessutom vill ge det blivande brudparet ett hus för två miljoner dollar. Snälltjejen har samvetskval över att svika sin bästa vän. Som tur är, är självhävdelsetjejen en tidvis ganska vidrig och självupptagen typ, vilket gör saken lättare till slut.
Snälltjejen gråter klädsamt och väljer att bli ihop med dröm-mannen, som äntligen lyckas ta mod till sig och tacka nej till två miljonersvillan. Jaha.
Filmen har två behållningar. Den alltid träffsäkre John Krasinski (Away we go, It?s complicated) som spelar snälltjejens sura, och otålige killkompis och ett en minut långt dansnummer med Kate Hudsomn och Ginnifer Goodwin, som är väldigt kul.
Övriga synpunkter:
1. Det är tråkigt att utåtriktade kvinnor som framhäver sig själva och tar för sig straffas i filmberättelser.
2. Lite intressant är att dröm-mannen, som är en feg liten lort ändå belönas i det, tja, lyckliga slutet.
Ska vi kalla det för ett nyanserat mansporträtt eller bara för en fullständigt misslyckad romantisk komedi?
Isabelle Espinoza