”Napoleon hade tre stycken, Hitler hade fem – då kan du bara tänka dig vilken enorm styrka den får som har alla 30 mynten!”
Repliken som fälls först i sista avsnittet summerar grundkonflikten bra: Den som får tag på alla de silverpenningar som Judas fick för att förråda Jesus, kommer vederbörande få sådan makt att jämvikten mellan gott och ont rubbas, för alltid.
Okej, vi har sett en del av det förut, i andra övernaturliga fajter mellan det vita och svarta laget, men 30 Monedas (30 Coins på HBO Nordic) är ändå något helt eget: En hejdlös mix av skräck och färggrann såpa. Som om Pedro Almodóvar skulle ha gjort Exorcisten, och slängt in lite splatter för att hålla humöret uppe.
En stor del av den åtta avsnitt långa serien utspelar sig i en liten sömnig by uppe i bergen där ingenting någonsin händer – tills den nya prästen flyttar in. Fader Vergara är nämligen en gammal boxare med brokigt förflutet. Bland annat har han suttit inne för dråp då en av hans insatser som exorcist tog död på offret. Under just den sessionen fick han tag på ett av Judas mynt, som onda krafter nu vill ha tag på.
I kampen mot demonerna har den brutale prästen hjälp av byns reklamfilmssnygga hjältar, veterinären Elena och borgmästaren Paco.
Spansk skräckfilm har kommit på bred front sedan Alejandro Amenábar gjorde fenomenala The Others (2001) och ett land som är så pass marinerat i katolicism som det spanska utgör så klart en extra god jordmån för kristen skräck. Den katolska mytologin utgör själva fundamentet för en av skräckgenrens mest nyttjade subgenrer, den där Satan utmanar hjältarnas religiositet. Alltså ett slags religionsbekräftande sagor där tron (nästan) alltid är större än tvivlet, och därför i slutändan segrar.
Mycket riktigt kommer det även här en replik på det temat: ”Inget är omöjligt om du har tron” försöker en god ande peppa prästen. Vilket ju är lite trist men en av 30 Coins stora fördelar är att man aldrig riktigt kan tro på vad som sägs.
Ett ljus i tunneln kan vara ett framrusande tåg.
Framförallt är Alex de la Iglesias (en i Spanien känd kultregissör) serie charmerande lekfull och fantasirik, såväl när det gäller magiska föremål som udda, otäcka andar, och man har byggt upp en spännande hotbild i form av en mäktig alternativ samling kardinaler som vill störta Påven.
Det som sänker temperaturen en aning på den här mustigt bubblande brygden är de där monstren som dyker upp då och då. De är visserligen rätt roliga, på b-filmsnivå (gäller även datorgrafiken) men de förtar ändå tyvärr en del av den uppbyggda spänningen. Och sista avsnittet är tyvärr lite av ett västgötaklimax.
30 Coins kommer med andra ord inte hamna på någon 10-i-topp men det är ändå ett härligt stycke barnslig njutning att plocka fram när partnern, som bara vill se dramaserier, har somnat i soffan.