Vad spelar det för roll vilket språk en person pratar i en film? Frågan har åter blivit aktuell i Finland när omdebatterade filmen om den finlandssvenska konstnären Helene Schjerfbeck nu haft biopremiär i grannlandet.
Det görs otaliga filmer om kända personer på andra språk, inte minst engelska, utan att det väcker någon större debatt. Men är det skillnad när det handlar om en minoritetsgrupp? Det menar kulturjournalisten Annika Hällsten som rapporterat om debatten kring filmen om Helene Schjerfbeck för Hufvudstadsbladet.
– Om Hitler talar engelska så är det inte så farligt för alla vet att han var tyskspråkig. Men när Helene Schjerfbeck pratar finska så betyder det att den finlandssvenska minoriteten osynliggörs än en gång. Det här är ett vanligt problem för minoriteter världen över, att de osynliggörs, sa Annika Hällsten till Kulturnyheterna hösten 2018, när debatten först blossade upp.
När det gäller betydelsefulla finlandssvenskar görs de flesta filmer om dem på finska. Filmen om kompositören Jean Sibelius (2003) är ett exempel. Finskan är majoritetsspråk i Finland, och även om landet är tvåspråkigt, upplever många finlandssvenskar att svenskans ställning blir sämre och sämre. I en nyligen genomförd enkätundersökning av Tankesmedjan agenda ansåg 75 procent av de svarande att svenskans ställning idag är dålig eller mycket dålig i Finland. Kanske kan filmskaparnas språkkunskaper delvis förklara varför filmerna ofta blir finskspråkiga?
Men det finns också en ekonomisk aspekt, åtminstone enligt regissören Antti Jokinen bakom filmen om Schjerfbeck är det lättare att både finansiera och sälja biljetter till finskspråkig film i Finland. Samtidigt menar andra debattörer att en svenskspråkig film har större potential att nå ut i övriga nordiska länder. Om det stämmer är svårt att säga, enligt filminstutet i Stockholm är biografiska filmer inga kassakor, ens när de görs om kända svenskar. Hur bra skulle det då gå att sälja in en film om en finländsk konstnär till en svensk biopublik?
Svaret kanske kommer med en annan kommande film, som är inspirerad av folkkära Tove Jansson. Visserligen är Tove Jansson betydligt mer känd i Sverige än Helene Schjerfbeck, men det blir ändå intressant att se hur intresset för filmen ser ut här.
Enligt producenten Andrea Reuter är det den största och dyraste finlandssvenska filmproduktionen genom tiderna. Och för en gångs skull kan finlandssvenskarna glädjas åt att en kulturpersonlighets minoritetsbakgrund lyfts fram. Finlandssvenska Alma Pöysti har redan spelat Tove Jansson på Svenska teatern i Helsingfors, nu ska hon göra rollen i den kommande långfilmen. Återstår att se om filmen kommer till Sverige, och hur väl den i så fall lyckas kommersiellt.