Christer Nylander (L) vill att en utredning kommer igång redan till hösten. Bland annat skulle hur kulturen ska finansieras undersökas, säger han. 

Lawen Redar (S) ser också ett stort behov av en parlamentarisk kulturutredning, men vill inte att en större andel av den offentliga kulturen ska finansieras av privata aktörer. 

“Den största bristen med den nuvarande kulturpolitiken är att jämlikhetsagendan inte utgör ett nationellt mål längre. Strävan efter kultur, estetik, språk och bildning måste bli en rättvisefråga”, skriver hon.

Redar vill istället utreda hur kultur-, information- och mediasektorn har påverkats av digitaliseringen och teknikutvecklingens framfart.

Centerpartiets kulturpolitiska talesperson Per Lodenius ser också fördelar med en bred kulturutredning. 

“De allvarligaste bristerna är att tillgången till kulturen är ojämnt fördelad. Delar av kulturlivet är koncentrerat till storstadsområden och det gör tillgängligheten sämre för personer som bor i andra delar av landet”, skriver han i ett mejl till Kulturnyheterna. 

MP:s Anna Sibinska är mer tveksam till en ny utredning. 

”Det är viktigare med politisk verkstad istället för eviga utredningar. Problemen inom kulturområdet är väl kända. Och mycket har dessutom ganska nyligen utretts, som arkivväsendet och konstnärspolitiken. Det finns redan en hel del underlag att utgå ifrån”.

SD:s Aron Emilsson tycker att en bred kulturutredning skulle kunna synliggöra problem inom kulturpolitiken. Samtidigt menar han också att det är svårt att hitta en helhetslösning för hela kulturområdet.

”De kulturpolitiska målen behöver ses över eftersom nuvarande kulturpolitiska mål inte är formulerade så att de är möjliga att följa upp på ett adekvat sätt, skriver han till Kulturnyheterna.

SD tycker också att frågan om offentliga medel och privata finansiärer bör utredas.

”Beroendet av offentliga medel i inte minst kommuner och regioner behöver långsiktigt minska, för att få fler ben att stå på” skriver Emilsson till Kulturnyheterna.