För tjugo år sedan – samtidigt som Kristina från Duvemåla hade sin stjärnspäckade urpremiär – var det krig i Europa. Året var 1995, forna Jugoslavien hade kollapsat och människor flydde med det lilla de kunde ta med sig.
– Det var inte så att man läste om flyktingar varje dag som vi gör nu. Men vi som gjorde föreställningen då upplevde att Kristina från Duvemåla var en viktig historia att berätta, just på grund av att historien upprepar sig, säger Lars Rudofsson, föreställningens regissör.
Världsförändringar gav ny innebörd
Men i och med dagens fokus på flyktingsituationen har musikalens flykttema fått en ny innebörd.
– Det finns ju scener i föreställningen om hur folk tar sig över havet på en trång båt och det är precis vad som händer idag, i verkligheten, säger han.
Lisa Gustafsson, operasångerska som även var med i originaluppsättningen, upplever också att historien nu har tagit en ny vändning jämfört med starten 1995.
– Då skildrade föreställningen mer kärleken mellan Kristina och Karl Oskar, men nu har fokus flyttats till att handla mer om att man kanske är tvungen till att fly nån annan stans för att överleva, säger hon.
”Berättar om allas rötter”
Men trots att många upplever musikalen på ett annat sätt idag så är det väldigt lite i innehållet som ändrats eftersom berättelsen i sig är tidlös.
– Den är så mänsklig. Den berättar om våra rötter, och berättar den om våra rötter så kan man säga att den berättar om allas rötter. På så sätt så är den allmängiltig, god konst är så specifik att den rör alla, säger Lars Rudofsson.
Och med dagens flyktingsituation kan kanske publiken få nya insikter i mötet med Kristina och Karl Oskar.
– Det kan vara fint att lära känna karaktärerna i föreställningen och att lära sig tycka om dem – för att sedan fundera på vad kan det vara för människor som kommer hit i verkligheten och hur skulle det vara att lära känna dem, säger Lars Rudofsson.