Sissela Kyle beskriver kvinnorättskämpen Dagmar Friman som en drömroll. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

”Fröken Frimans krig” fortsätter

Publicerad

Nästa vår sänds nya avsnitt av tittarsuccén med Sissela Kyle i huvudrollen. Temat för säsongen blir kvinnlig rösträtt.

Program som ”Fittstim – min kamp” har blåst luft i den nya diskussionen om feminism. Redan vid årsskiftet sände SVT en tv-serie som som gav ett historiskt perspektiv på vad som förr kallades för ”kvinnofrågan”.

Sissela Kyle spelade huvudkaraktären Dagmar Friman i kostymdramaserien ”Fröken Frimans krig”, inspirerad av en sann historia om klass- och kvinnokamp på tidigt 1900-tal.

”Ett leende inombords”

Dramakomedin blev en tittarsuccé, med drygt 1,5 miljoner tittare bänkade för det sista avsnittet. Och nu är det klart att serien får en fortsättning.

– Jag har gått och glatt mig i hemlighet, med ett leende inombords, i ungefär en vecka. Det är så otroligt kul att få berätta en historia som är så viktig på flera olika plan, och samtidigt rolig och inspirerande, säger skådespelerskan Sissela Kyle till Kulturnyheterna.

SVT planerade för mer

SVT bekräftar att manusförfattaren Pernilla Oljelund skriver på nya avsnitt och meddelar att inspelningsstarten är planerad till september.

– Det är jätteroligt! Jag är inte så jätteförvånad, faktiskt, för SVT beställde utkast till tre nya avsnitt redan innan första säsongen sändes. Jag tror att det är mycket kvinnogemenskapen som gör att folk tycker om serien, säger manusförfattaren Pernilla Oljelund.

Första säsongen handlade om en grupp kvinnor som startar sitt eget livsmedelskooperativ – Svenska Hem – i Stockholm. De måste utstå både hot och bojkott, samtidigt som de kämpar med motgångar och en oförstående omgivning även i privatlivet.

Kvinnlig rösträtt blir temat

Säsong två utspelas också kring Svenska Hem, men Fröken Friman och hennes vänner kommer att arbeta mer direkt i kampen för kvinnlig rösträtt.

– Det finns väldigt lite dramatik om den svenska kampen för kvinnlig rösträtt. Men jag vill fortfarande att det ska vara en liten sak bredvid. Det är inte så att Fröken Friman blir ansvarig för att svenska kvinnor får rösträtt. Det hände ju mycket senare, säger Pernilla Oljelund.

”Hon är ingen humorportal”

För Sissela Kyle har arbetet med ”Fröken Frimans krig” känts hemtamt. Hon har vuxit upp med en kvinnohistorieprofessor till mamma, och har alltid varit intresserad av frågor om kvinnors utbildning och rösträtt.

Att kliva tillbaka in i rollen känns väldigt roligt, tycker skådespelerskan:

– Fröken Friman är en drömroll, för hon är så bra. Hon är inte stans humorportal, kan man säga, men hon har en torr ironi och framförallt ett stort intellekt.

Insats för historieskrivningen

Manusförfattaren Pernilla Oljelund tror att kvinnorna som stått förebild för huvudrollerna i ”Fröken Frimans krig” skulle bli besvikna om de såg att det svenska samhället i dag fortfarande är långt från helt jämställt.

Sissela Kyle tycker också att tv-dramat ger en feministisk tankeställare.

– Det man verkligen kan lära sig, som har accentuerats i samtiden, är hur lätt den kvinnliga gärningen i historien faller i glömska. Kvinnorna bakom Svenska Hem har fallit i glömska trots att de var pionjärer. Fröken Friman är på ett sätt en insats mot del felaktiga historieskrivningen.

Mer om ”Fröken Frimans krig”

Visa
  • Tv-serien inspireras av verkliga händelser kring den kvinnliga kooperationen Svenska Hem, som startades 1905.

  • Sissela Kyles huvudroll bygger till viss del på kooperationens grundare – den kända pedagogen Anna Whitlock. Men inte vad gäller filmkaraktärens privatliv.

  • Närmast är Sissela Kyle aktuell som regissör bakom föreställningen ”Det kan du drömma om, Hilda” på Stockholms Stadsteater och med en kringresade föreställning där hon högläser Chekhov-noveller och konsertpianisten Veronica Reinstein spelar stycken av Tjajkovskij.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer