Har vi förätit oss på kärleksförklaringar?

Uppdaterad
Publicerad
Vi säger ”Jag älskar dig” allt oftare. Hur kommer det sig? Och innebär det att vi älskar mer nu än förr? I sin nya bok ”Kärleksförklaring – Subjektivitetens dialektik” försöker litteraturvetaren Anders Johansson hitta ett svar.

– Vi säger jag älskar dig till varandra oftare i dag, än för 40-50 år sedan. Kärleken uttrycks oftare och mer explicit i ord och skrift, säger Anders Johansson.

Som ett exempel tar han upp Björn Ranelids medverkan i melodifestivalen 2012. I tre svulstiga minuter sjöng Ranelid och Sara Li kärlekens lov. Kärleken beskrevs ömsom som ett mirakel, ömsom som en atombomb.

– Den typen av explicita kärleksförklaringar som inte drar sig för att bli bombastisk, vulgär, att uttala vad kärleken är… Jag har svårt att se att det hade funkat på 1970-talet eller 1980-talet, säger han.

Uttunnad betydelse

Tysk och amerikansk forskning visar att samtidens människor faktiskt uttrycker kärleksförklaringar oftare än vad tidigare generationer gjorde.

– Å ena sidan kanske det är bra att vi har lättare för att säga det. Vi kan språkliggöra vårt känsloliv bättre. Samtidigt är risken att det förlorar något av sitt innehåll. Orden betyder inte längre något särskilt. Ju mer frasen används desto mer uttunnad blir dess betydelse.

– Det som tidigare nästan kunde beskrivas som något heligt, en fras som ställde väldigt mycket på spel, är i dag kanske oftare något som inte betyder så mycket mer än vilken hälsningsfras som helst.

Är inte det synd?

– Jo, det tror jag, men saker är ju ofta både bra och dåliga på samma gång.

Ett framgångsrikt subjekt älskar

Anders Johansson tror att kärleksförklaringsinflationen delvis beror på att det har blivit allt viktigare att se oss själva som älskande varelser, och att artikulera våra känslor kanske gör dem mer verkliga.

– Vi som individer står under ett slags diffust krav på att själva berätta våra liv. Berätta vårt känsloliv. Administrera oss själva, skapa oss själva i form av berättelser. Och även då att skapa och ta herraväldet över vårt inre, skapa oss själva som älskande subjekt. Kärleken har på så vis förtingligats och blivit till en del av det som gör subjektet framgångsrikt och värdefullt: att vara den som älskar och som har en partner, säger han.

Att hitta den där partnern är en viktig del i våra livs narrativ. Den djupt efterlängtade tvåsamheten är inte sällan det obligatoriska lyckliga slutet.

En postromantisk tid

Titeln på boken, ”Kärleksförklaring”, är flertydig. Å ena sedan är den en språklig undersökning av kärleksförklaringar. Å andra sidan försöker Anders Johansson faktiskt förklara vad kärlek är, och vilken roll den har haft i samhället och litteraturen genom tiderna. Från antiken och Sapfos trängtande lyrik, via romantikens lidande Werther till vår tids digitaliserade rum och ogenerade kärlekstörst. Att hitta den rätta kan i dag ske via tv-serier eller appar. Kärlekens jaktmarker har vidgats.

Har vi blivit mer romantiska?

– Både jag och nej. Romantiken flödar och internetdejting är givetvis ett sätt att kapitalisera på en viss romantisk ideologi, som kanske är starkare än någonsin. Samtidigt finns det kanske skäl att tala om en postromantisk tid där inte minst det ekonomiska sättet att förhålla sig till kärleken på något vis innebär att vi överskrider det romantiska.

Det postromantiska tillståndet är kännetecknas av rationalitet snarare än svärmeri.

– På dejtingsajter måste man presentera sig som en vara som är åtråvärd.  Men också i sitt eget sökande, som subjekt på jakt efter en partner, internaliserar man ett visst ekonomiskt seende, en viss effektivitet. Hur lång tid ska jag ägna åt varje potentiell partner?

Dejtingsajterna och apparna liknar kataloger. Ofta används termer som marknad och utbud för att beskriva singellivet, vilket förstärker den ekonomiska logiken.

– Det gäller att göra ett så bra fynd eller göra en så bra deal som möjligt. Såna saker som kärlek vid första ögonkastet blir rätt svårt att upprätthålla när nätdejtingen breder ut sig mer och mer. Eftersom det alltid finns en tidslig och rumslig förskjutning, mellan när man tar kontakt på nätet och när man träffar varandra, omöjliggörs den sortens förtrollande ögonblick som var möjliga tidigare, säger Anders Johansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer