– Bilden av den supande finnen finns i ens vardag, i film, populärkultur och i humor. Alla med finskt påbrå i Sverige, oavsett om man har supit eller inte, har levt med stereotypen av den finska alkoholisten, säger Lina Puranen, producent för SVT:s dokumentärserie Hårt arbete.
Några klassiska exempel från den svenska humorscenen är Grotescogängets sketcher om alkoholiserade finnar, Robert Gustafssons imitationer och SVT:s 90-talsduo Tratten och Finkel.
I dokumentärserien Hårt arbete/Kova työ porträtterar Lina Puranen och Nanna Huolman arbetarklassinvandrarna från Finland. Första säsongen handlade om flytten och livet som industriarbetare i 50-, 60- och 70-talets Sverige, och fick fin kritik.
Vill belysa sociala problem
Andra säsongen vill belysa sociala problem som ensamhet, men även alkoholmissbruk – ett känsligt ämne för många sverigefinnar, eftersom minoritetsgruppen har en historia av att utsättas för rasistiska stereotyper och generaliseringar, ofta med koppling till just alkohol.
– Under arbetets gång har reaktionerna varit blandade. Många sverigefinnar är trötta på att associeras med alkohol och hade hellre sett att vi fokuserade på annat. Andra tycker att det är bra att vi tar oss an ämnet, säger Lina Puranen.
Brottas med stereotypen
Lina Puranen betonar att serien inte bara handlar om personer med alkoholproblem, flera medverkande har inte upplevt något sådant. Men de sverigefinnar som porträtteras i serien, och som har kämpat med missbruk, har samtidigt brottats med stereotypen.
– Som Mauri, som berättar om hur hans nykterhet ifrågasätts med skämt som ”du är ju finne, du kan inte vara nykter”. Den här stereotypen gör det svårare att prata om den faktiska tragedi som familjer med alkoholmissbruk går igenom, med livsöden som starkt präglats av alkoholism.
Mycket humor har en allvarlig botten. Ska man inte kunna skämta även om sådant som har en allvarlig dimension?
– Många av skämten om finnar och alkohol skrattar jag själv åt och tycker är roliga. Men för vissa, och för dem som faktiskt levt i missbruk kan det vara känsligt att gång på gång behöva höra skämten, säger Lina Puranen och lägger till:
– Som en motvikt till alla de här skämten vill vi behandla ämnet med någon slags allvar och respekt, för att ämnet behöver fördjupas och pratas om.
