– Att säga att det här är en satsning tycker jag är ett hån. Om man sprider ut litteraturen, om man sprider personalen, om man inte ens kan vara säker på att namnet internationella biblioteket kommer vara kvar, då är det en nedläggning, säger läraren Carl Lindén.

Han har själv använt biblioteket för att hitta ryskspråkig litteratur och är en av många som engagerat sig för att bevara biblioteket i sin nuvarande form.

– Vi har sett en nedåtgående trend i besöken. Det vill vi ändra på, då vet vi att det är programverksamheten, till exempel sagostunder för barn och språkkaféer som leder till att fler kommer och besöker biblioteket, säger Jonas Naddebo (C)kulturborgarråd i Stockholm stad.

Beslutet om flytt står fast

Programverksamheten ska enligt honom få betydligt bättre förutsättningar efter flytten från Annexet intill Stadsbiblioteket, till Kungsholmens bibliotek. 

Trots låneaktioner och en protestlista som i skrivande stund har fler än 8 000 underskrifter, står beslutet om flytt fast.

Internationella biblioteket har i dagsläget en samling på 200 000 böcker på mer än 100 olika språk och fungerar även som en nationell resurs för utvecklingen av de mångspråkiga biblioteken i Sverige.

Läraren: ”Fel väg att gå”

En del av samlingen kommer att flyttas till stadsarkivet i Liljeholmen och en del av den språkkunniga personalen kommer att flyttas till andra bibliotek.

– Det här är fel väg att gå. Att besökssiffrorna har dalat säger bibliotekarierna beror på att man inte har satsat på att möta alla människor som kommit till Sverige de senaste åren – som absolut skulle var intresserade av att läsa här. Man måste tala om för människor att det finns en fantastisk verksamhet här, säger Carl Lindén.

Kommer flytten göra det enklare att låna den här litteraturen?

– Jag tror vi måste stärka arbetet med att jobba med den mångspråkiga litteraturen i alla våra bibliotek. När vi startade internationella biblioteket såg det inte ut som i dag. I dag lånas 70 procent av böckerna på det lokala biblioteket och 30 procent på internationella biblioteket. Istället för att alla ska åka till ett bibliotek för att nå sin mångspråkiga litteratur så måste det finnas bättre möjligheter i sitt närmsta bibliotek, menar Jonas Naddebo.

Ett argument som inte biter på Carl Lindén, som vill bevara personal och samling på en och samma plats.

– Nej. Låntagare kanske inte vill välja på 20 böcker om man sprider ut litteraturen. Låntagarna kanske vill välja på 150 böcker, säger han.