Göran Greider och Agneta Pleijel. Foto: TT

Kan folkbildningen rädda oss?

Uppdaterad
Publicerad

De senaste årens debatt har präglats av uttryck som faktaresistens och postsanning. Årets bildningstema är Bokmässans svar på att hantera den samhällsförändringen. Men vad betyder egentligen bildning i dag och vad kan man åstadkomma med den?

Kulturnyheterna träffade två bildade författare med två diametralt olika syn på begreppet.

Göran Greider är poet, socialdemokratisk debattör och journalist. För många är han sinnebilden av en bildad man: beläst, välartikulerad och reflekterande, men han själv värjer sig mot begreppet.

– När vi säger bildning så åkallar vi en bild från tidigt 1800-tal av det bildade borgerskapet. I centrum för det här begreppet står den balanserade personligheten. Man får inte vara arg, man får inte vara upprörd, man får inte vara förbannad på något, för då är man inte riktigt bildad, säger Göran Greider.

Rätten till kunskap

I Sverige slog bildningsidealet igenom brett i början på 1900-talet, då folkbildning användes av arbetarrörelsen för att skapa ett jämlikare samhälle.

LÄS MER: Här är folkbildningstörsten störst

Under de mer progressiva 60- och 70-talen tappade bildningen sin breda popularitet. Av en vänstervriden samtid ansågs begreppet stå för blind auktoritetstro.

Men för tio år sedan började begreppet bildning åter dyka upp i den offentliga debatten efter en viss tids frånvaro. De senaste åren har flera antologier på ämnet getts ut, Miljöpartiet har lanserat ett ”Bildningsministerium” och bildning är temat på årets bokmässa i Göteborg.

Längtan efter auktoriteter

Göran Greider menar att det finns något repressivt över bildningsbegreppet och att det stänger ute mer än det släpper in, och han tror att anledningen till att det har blivit aktuellt på nytt handlar om en auktoritär strömning i samhället. Han efterfrågar nya begrepp för att förstå oss själva och världen.

– Det är ett tecken på vår tid konservativa fantasilöshet att vi inte hittar något annat ord än ett som är två hundra år gammalt för att tala om det vi verkligen behöver.

Skarpare självbild

Agneta Pleijel är en annan bildad författare, som nyligen gett ut de två självbiografiska bildningsromanerna Spådomen och Doften av en man. I dem beskriver hon hur hon genom att läsa och bilda sig uppnår både en större självförståelse och ett politiskt uppvaknande.

– Om man har en kontakt med det som gått före sig själv så får man också en skarpare bild av sig själv i nuet. Och det tror jag är bildning, säger Agneta Pleijel.

Politiskt uppvaknande och kamp

Precis som för arbetarrörelsen har bildningen använts som politisk strategi för många feminister, som till skillnad från Göran Greider sett bildningsprojektet som ett frihetsprojekt.

LÄS MER: 745 nya miljoner till kulturen

Agneta Pleijel tror att anledningen till att bildningsidealet åter har blivit hett har att göra med vår tids vilsenhet.

– Många människor känner sig historielösa och rotlösa och ett gammalt kollektivistiskt tänkande har luckrats upp. Bildning kan återge en känsla av hemmahörighet till människor.

Hjälper bildning mot nazism?

I bildningens början fanns det en evolutionär syn på vad kunskap kan åstadkomma: Att den gör oss till bättre människor. Under Bokmässan kommer nazister att marschera genom Göteborg.

LÄS MER: TV: Ett samtal om bildningens betydelse

Trots att vi i dag vet allt om nazismens brott mot mänskligheten fortsätter totalitära ideologier att vinna mark. Det är lätt att ställa sig frågan om bildningens nytta. Men Agneta Pleijel tror att bildning hjälper.

– Kerstin Ekman har sagt att om du inte samtalar med andra, genom böcker eller genom dialoger, så hamnar du lätt i din övertygelses våld. Det är ju vad människor hamnar i om de saknar kunskap och bara ser en sak, eller är besatta av en idé och en övertygelse. Då uppstår en auktoritär rörelse och det ser vi över Europa i dag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.