Kanske är det så att dagens politiska situation, med våldsam främligsfientlighet och växande klyftor, kan förstås bättre om man vänder sig till konsten under 1900-talet. Konstnären Hannah Ryggen började väva på 20-talet, och vände sig starkt mot fascism och nazism.
Lördagen den 31 oktober öppnar en utställning med hennes konst på Moderna Museet i Malmö.
Kulturnyheternas konstkritiker Dennis Dahlkvist har förhandstittat, och hans rapport vittnar om en omskakande utställning.
– När bildväven ”Etiopia”, som handlar om Mussolinis invation av landet visades i Paris 1937, hängde den faktiskt strax intill Picassos målning ”Guernica”. Inte illa pinkat för en gammal småskolelärare från Malmö, säger Dennis Dahlqvist.
Från lärare till konstnär
Han kallar Hannah Ryggen för ”en av Skandinaviens absolut viktigaste konstnärer”.
I början av 20-talet hoppade hon av lärarjobbet, började studera måleri, gifte sig och flyttade till en avlägset belägen gård i Norge.
– Ganska snart lämnade konstnären även måleriet och började istället med figurativa bildvävar om dagsaktuella politiska händelser som hon hade plockat upp från radio och tidningar, säger Dennis Dahlqvist.
Stora världshändelser i små liv
Hannah Ryggen hade inte mycket till övers för den abstrakta modernismen, som var ny på 30-talet. Men använde själv minst lika avancerade metoder.
– I verket ”Peter Dass” från 1940, finns till exempel en upphittad båtrya, och i ”Lise Lotte Hermann” avbildas studenten bakom galler, men samtidigt som en slags jungfru Maria, precis som i ett dubbelexponerad dadaistiskt fotokollage.
Hannah Ryggen blir gripbar för att hon illustrerar de stora världshändelserna genom den lilla människan öde, tycker Dennis Dahlqvist.
Vänsterradikal feminist
Hon inspirerades också av sin egen mormor, med skånska allmogenhantverk, lät tillverka sina egna färger med hjälp av växter och urin.
– Ryggen var en slags vänsterradikal feminist. En väldigt kontroversiell position på 30-talet. Och när hennes ”Etiopia” ställdes ut i New York, så täckte man till och med över Mussolinis avhuggna huvud, säger Dennis Dahlqvist.
– Bara några år senare hånade hon sitt eget fosterland, alltså oss svenskar, från vår undfallenhet mot nazismen i väven ”Schweden”.