Sedan 2011 har 17 kommuner antagit en arkitekturpolicy och ytterligare nio planerar att anta en under 2018, visar Arkitektens kartläggning.
Ska höja kvalitén
I till exempel Linköping har ett arkitekturprogram på 88 sidor antagits den 21 december 2017. I den står bland annat att alla nya projekt i innerstaden ska utgå från ett antal stadsbyggnadsprinciper, bland principerna finns punkter som ”Entréer vänds mot gatan” och ”Gårdar utformas för socialt liv”.
Enligt stadsarkitekten Johanna Wiklander har programmet antagits för att Linköping befinner sig i en tillväxtfas, och arkitekturen bidrar till att fler vill bo och verka i staden.
– Människor efterfrågar god arkitektur och en berörande och intressant stadsbyggnad, så det blev vårt uppdrag: att skriva ett program för hur vi ska nå en berörande och intressant arkitektur och stadsbyggnad i Linköping, skriver hon i ett mejl till Kulturnyheterna:
– Syftet är att höja kvaliteten på det som byggs men också att stadens aktörer ska känna att de kan och vill bidra. Jag räknar med att de hus som byggs i innerstaden framöver kommer att vara väl genomtänkta, berörande och intressanta att både se på och att bo eller jobba i.
Andra kommuner som antagit en arkitekturpolicy under 2017 är Uppsala, Västervik, Ulricehamn och Staffanstorp.
Inte fråga om detaljstyrning
De flesta kommuners policyer beskriver enligt tidningen Arkitekten ”god arkitektur” och hur man kan arbeta för att åstadkomma sådan. Ett exempel är Luleå, vars arkitekturprogram beskriver att ”de tre viktigaste komponenterna för att uppnå god arkitektur är kontext, kontrast och komposition”.
Erik Nilsson (KD) är ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Karlstad – en av flera kommuner som planerar att införa en policy under 2018. Han ser dock ingen risk att politiker i framtiden går in och säger vad som är ”fint”.
– Nej, det handlar inte om vad jag som politiker tycker är fint utan om att lyfta upp betydelsen av arkitektur och ge diskussionen mer plats, både hos kommunen och byggherrarna, säger han till tidningen.