Är foton på offentlig konst fritt att sprida på nätet? Det har varit knäckfrågan i konflikten mellan Wikimedia Sverige och organisationen Bildupphovsrätt (tidigare BUS), som företräder skulptörer och andra upphovsmän till konstverk.
Efter ett beslut i Högsta Domstolen är svaret nu nej. Wikimedia får inte sprida offentlig konst på nätet utan upphovspersonens tillstånd, enligt HD:s beslut.
– Detta är mycket positivt för Sveriges bildkonstnärer. Vi har sedan många år haft fungerande avtal med kommuner, landsting och museer: Att Wikimedia nu också innefattas av upphovsrätten är en naturlig fortsättning på det, säger Erik Forslund, förhandlingschef och jurist på Bildupphovsrätt.
Konflikten har gällt Wikimedia Sveriges databas över offentlig konst, och deras webbplats offentligkonst.se. Konstverken på sajterna finns på allmänna platser i Sverige och det är oftast privatpersoner som försett fotona. På Wikimedia Sverige upprörs man över beslutet att göra detta till ett brott mot upphovsrätten:
– Ett jättetråkigt, otidsenligt beslut. Det känns inte som att HD tagit hänsyn till att världen förändrats i och med internet och den digitala utvecklingen, säger Anna Troberg, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.
– Själva syftet med att man lägger offentliga medel på konst är att människor ska ha tillgång till den i sin vardag. Då kommer den också fotograferas, fortsätter hon.
Vad gäller för privatpersoner?
Efter domen har sociala medier fyllts med frågor om hur HD-beslutet ska tolkas. Får jag som privatperson fortfarande lägga upp bilder på statyer på till exempel Facebook och Instagram? Detta vill inte Högsta Domstolen uttala sig om:
– Vad vi har dömt avser det här målet, en databas med fotografier som inte är tillåtet att överföra eller tillgängliggöra för allmänheten. Men hur man ska se på Facebook och Instagram det vill jag inte uttala mig om eftersom det inte var uppe i detta målet, säger Lars Edlund, justitieråd på Högsta Domstolen.
Högsta domstolens beslut är prejudicerande, men Lars Edlund menar att den digitala världen ”innehåller så många varianter” att de inte entydigt vill säga vad som gäller för allmänheten, utan menar att det får avgöras från fall till fall. Från Bildupphovsrätts sida säger man sig bara vara intresserad av Wikimedias verksamhet i nuläget.
– Vi vill fokusera på organiserad, yrkesmässig verksamhet som Wikimedia. Vad en privatperson gör på Instagram bryr vi oss inte om, säger Erik Forslund.
Öppnar för tolkning
Anna Troberg gör en mer dramatisk tolkning av beslutet:
– Självklart säger Bildupphovsrätt att det bara gäller oss nu, men den här typen av organisationer brukar det förr eller senare börja gälla individer, det är så vi ser det, säger hon.
– I en tid när alla har en smart telefon får det här beslutet ganska allvarliga konsekvenser, det finns många redan nu som inte vet vad som gäller dem. Får man ta bilder på Götaplatsen utan att begå ett brott?
Även om Bildupphovsrätt inte kommer kräva ersättning av privatpersoner som delar bilder på nätet, kan enskilda konstnärer i teorin göra det. Men om HD:s beslut kan ge dem rätt i domstol är däremot oklart.
– Vi kan inte generellt uttala oss om hur man ska behandla det ena eller andra fallet, i så fall krävs fler konkreta detaljer. Vi har dömt i ett fall, vad som gäller för Facebook och Instagram vill jag inte uttala mig om, säger Lars Edlund.