Foto: TT

Efter 30 år väcker ”väsktanten” fortfarande känslor

Uppdaterad
Publicerad

Striden om statyn med ”tanten” som slår en skinhead med sin handväska hettar upp känslor på alla håll.

Nyheten att kultur- och fritidsnämnden i Växjö vill stoppa den planerade statyn av den så kallade väsktanten har blivit veckans kulturdebatt. Nämnden anser att statyn uppmuntrar till våld.

Men den folkliga uppslutningen kring statyn är stor. Runt om i Sverige har det börjat dyka upp handväskor på statyer – en tydlig solidaritetshandling med Danuta Danielsson, den kvinna som 1985 slog mot en nynazist med sin handväska, och fastnade på det numera legendariska fotografiet.

Magdalena Malm är direktör på Statens Konstråd, den myndighet som ansvarar för offentlig konst. Hon tror att statyn är exempel på en brännande aktuell fråga.

– Den sätter fingret på den centrala frågan om var gränsen går mellan att protestera mot rasism och hur man respekterar andras åsikter. Det finns en vilja att protestera men också en valhänthet i hur man ska förhålla sig till yttrandefriheten, säger Magdalena Malm.

Handväskor vs svärd

Att döma av diskussionerna i sociala medier är det här en fråga som väcker känslor. Flera användare håller med kultur- och fritidsnämnden om att statyn uppmuntrar till våld.

Twitteranvändaren @cwmmidgard undrar: ”är våld ok, mot de som inte tycker lika som oss!!!??, vilka signaler ger detta till unga människor? Demokrati?”

Användaren Elin Ericson håller inte med om att handväskan riskerar uppmuntra till våld, åtminstone inte i jämförelse med de statyer som redan pryder gator och torg. Hon skriver på Facebook: ”Vi kanske ska ta bort alla statyer med svärd också...?”

”Symboliserar motstånd, inte våld”

Magdalena Malm bekräftar att Statens Konstråd sällan får ta emot protester om att statyer med svärd skulle uppmuntra till våld.

– Men det kanske beror på att de statyerna är historiska medan den här samtida. Själv tycker jag att hennes gest symboliserar motstånd och inte våld. Hon står ju inte med en kniv eller en pistol, säger Magdalena Malm.

”Bara 38 år”

Malm tycker att det är bra när den offentliga konsten kan uppfinna nya identiteter, föreslå modernare tolkningar av vad det kan innebära att vara till exempel en ”tant”.

– Den här statyn förändrar ju bilden av vad en tant är. Men det kanske egentligen behövs mer med farbrorstatyerna, de har ju väldigt konvensionell mansroll och skulle verkligen behöva uppdateras.

Samtidigt är det många som har reagerat med förvåning på det faktum att Danuta Danielsson knappast var någon tant, utan bara klädde sig som en sådan. @martindock skriver: ”this will make you feel old: ’väsktanten’ var bara 38 år”.

Välkommen i andra kommuner

Det är inte bara nätanvändarna som brinner för konstverket. Flera kommunpolitiker har sträckt ut sina händer mot den omtvistade statyn.

Sigtuna kommun har hört av sig till konstnären med erbjudande att köpa den. Ett kommunalråd i Uddevalla vill ersätta stadens befintliga staty av Karl X Gustav med statyn av Danuta Danielsson. Och den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg skriver i ett pressmeddelande att de gärna ger ett hem åt den.                  

– Vi välkomnar statyn till Göteborg som en symbol för stadens och samhällets ansvar att alltid bekämpa rasism och nazism, säger Stina Svensson, gruppledare för Feministiskt initiativ.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.