2014 skickade Konstnärernas riksorganisation KRO ut en enkät där alla partier, utom SD, svarade ja på frågan: ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. 2018 svarar även Sverigedemokraterna, i samma enkät, att det ”i regel är en bra princip”.
Men på kommunnivå har politikerna en tendens att ändå vilja lägga sig i. Här är några exempel från denna mandatperiod:
Carolina Falkholt och flera Sverigedemokrater
Graffitikonstnären upprörde tjänstemän och skolanställda i Nyköping när hon målade ett stort kvinnokön på en vägg i en skola, men han även rört upp politiker, främst i Sverigedemokraterna.
2014 ville Margareta Larsson, då Sverigedemokrat, nu politisk vilde, att Falkholt skulle ”slängas i fängelse” och ventilerade denna åsikt under en debatt i riksdagen.
2016 Paul Svensson, Sverigedemokraternas ordförande i Ystad, ville se att en offentlig målning av Falkholt som fanns på en skola i kommunen skulle tas bort.
2018 Det var främst boende som klagade på Falkholts verk Fuck the world – en stor blå penis som täckte en husvägg. Men även två politiker, Sverigedemokrater aktiva i Stockholm, skrev en debattartikel i Expressen där de ville att penisen skulle väck. ”Offentlig konst får inte gestalta vad som helst”, skrev de bland annat.
Uppsalapolitiker och Erik Krikortz DDR-målning (2015 – 2017)
Centerpartiets kommunalråd Stefan Hanna ansåg att konstnären Erik Krikortz elskåpsmålning i Carolinabacken i Uppsala var kommunistpropaganda i det offentliga rummet. Han fick stöd av M, KD och SD, som ansåg att konst i det offentliga rummet, finansierad med skattepengar, inte kan vara vad som helst. KD ansåg att verket borde omgärdas av taggtråd.
Mats Trädgårdh (SD) i Nässjö och Milu Correchs väggmålning (2016)
Sverigedemokraten Mats Trädgårdh skrev i partiets lokala Facebookgrupp att han var arg över att en väggmålning föreställde barn med mörk hy. Målningen hade hellre fått föreställa till exempel något järnvägshistoriskt, tyckte Trädgårdh.
Erik Slottner (KD) i Stockholm och Du gamla du fria (2017)
Erik Slottner blev inte glad över konstnären Mattias Norströms krökta flaggstång på Sergels torg förra året. Till Kulturnyheterna sade han angående principen om en armlängds avstånd:
– Den är viktig att hålla, men det är lättare sagt än gjort, det är väl en bra princip, men ibland måste politiken ta ställning.
Edward Riedl och Sveriges Radios Punani_99 (2018)
Riedl, riksdagsledamot för Moderaterna, frågade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) ”vilka åtgärder hon avser vidta för att säkerställa en bättre fungerande granskning av Public services programerbjudande”
Detta eftersom att Riedl anser att humorserien Punani_99 i Sveriges radio är drogliberal och därmed inte något som Public service ska syssla med, utan snarare vara en motkraft till.
Hässleholm kommun och Perrong 23 (2018)
Humorshowen Funny Fuckup, där bland annat Anton Magnusson (mer känd som sitt alter ego Mr Cool) ingår skulle uppträda på kulturföreningen Perrong 23 i Hässleholm. Politikerna reagerade i och med att en debatt om Mr Cools låt ”Knulla barn” rasat hela sommaren. Tidningen Norra Skåne skrev:
”Kulturnämndens ordförande Margreth Segerstein (M) tycker att bokningen rimmar illa med kommunens barnperspektiv.
– Nämnden beslutar ju om bidrag och får verkligen ta detta i beaktande vid kommande fördelning, menar hon.”
Ann-Sofie Hermansson (S) KSO i Göteborg och Burka songs (2017-2018)
Hermansson skriver i Expressen:
”För de flesta av oss blev evenemanget 'Burka Songs 2.0', filmvisning och samtal, känt för omkring 10 dagar sedan. Samtalsupplägget hade testats vid något tidigare tillfälle utan att ha blivit riktigt synligt.
När det nu uppmärksammades, främst från civilsamhället, var slutsatsen lätt att dra. Stadsledningskontorets MR-avdelning hade brustit fatalt i sitt värdegrundsarbete. Den här typen av arrangemang är helt oacceptabla.”
Debatten om Burka songs har innehållit så väl hot om indragna medel som polisanmälningar mot Hermansson, läs mer här.