Kulturnyheterna har samlat några av de mest omtalade flaggkonstverken på senare tid:

Oscar Guermouche – ”Vi vill åka till Moskva”

Konstnären Oscar Guermouche examensprojekt på Konstfack 2009 var nära att stoppas på grund av hur det använde den svenska flaggan. Konstverket består av tre flaggor där utdrag ur gamla svenska marschvisor har målats på. Visorna användes inom militärtjänsten på 80- och 90-talet och var synnerligen grova. Men det var i första hand inte texten, som bland annat består av citatet ”När vi bränner ryska byn / Då står kuken rätt i skyn”, som skapade problem – utan tillvägagångssättet.

Sedan 1983 är det lagligt att bränna, skära sönder eller på andra sätt skända den svenska flaggan. Däremot får man inte förse den med märken, bokstäver eller andra tecken. Efter att skolans tvivel kring det potentiellt olagliga verket uppmärksammats i Dagens Nyheter ställdes verket i slutändan ut.

Carl Johan De Geer – ”Skända flaggan”

En klassiker i flaggskändarsammanhang och ett ständigt återkommande exempel på anti-nationalistisk konst. ”Skända flaggan” ingick i De Geers serie om vapenvägran och kriget i Vietnam. Verket ställdes ut på Galleri Karlsson i Stockholm 1967, och väckte snabbt anstöt. Dagen efter vernissagen intog polisen galleriet och beslagtog dussintals screentryck av ”Skända flaggan”, som sedan brändes.

Carl Johan De Geer dömdes till dagsböter för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol som en konsekvens av utställningen. Han blev också ett av den svenska modernismens mest kända ansikten.  

Areej Almansoury – Flaggan som hijab

Tvärtemot övriga exempel är Areej Almansourys flagghijab ett utryck för stolthet. Konstnärens flagga fick nationell uppmärksamhet efter att Almansoury mottog pris som Helsingborgs kulturtant 2015.

Då beskrev konstnären flagghijaben som en symbol som förmedlar stolthet och glädje bland hennes vänner och andra kvinnor som själva bär hijab. Trots det positiva sammanhanget väckte flagghijaben även en del kritik för hur det använde svenska flaggan.