Hon gör porträtt av DNA – vill väcka frågor om biologisk övervakning

Publicerad

Hur mycket information kan någon få om dig bara genom de spår du efterlämnar i det offentliga rummet – fimpar, tuggummin, hårtestar? Det undersöker konstnären Heather Dewey-Hagborg. Med sina genetiska porträtt vill hon väcka frågor om DNA-teknik och biologisk övervakning.

– Plötsligt la jag märke till DNA överallt – cigarettfimpar och tuggummin på trottoaren. Vi lämnar efter oss spår hela tiden utan minsta eftertanke, säger Heather Dewey-Hagborg.

Likt en detektiv började hon samla in efterlämningarna. Hennes förkunskaper var nära noll, men det var både billigt och enkelt att lära sig.

– Jag skrev upp mig på en snabbkurs på ett kollektivt laboratorium, och inom loppet av tre helger lärde jag mig att extrahera och analysera DNA.

Ungefärligt utseende och efternamn går att spåra

Resultatet blev hennes konstnärliga genombrott. Stranger visions (2012) är en serie genetiska porträtt framtagna utifrån DNA som människor lämnat efter sig på New Yorks gator.

Heather Dewey-Hagborg fick fram främlingarnas hudfärg, ögonfärg, hudkvalité, om någon har fräknar, ungefärlig ansiktsform och storlek på näsan, vilka sjukdomar personen riskerar att få. Till och med efternamn går att spåra.

– Eftersom folk så ofta har lämnat in DNA till offentliga databaser är det faktiskt numera ganska enkelt att göra ett antagande om personens efternamn utifrån DNA.

Gestaltar risker och brister med DNA-teknik

Porträtten är knappast precisa och man kan göra många tolkningar av en persons DNA. Trots det används tekniken till exempel av polisen i USA. Svenska polisen har använt DNA för att skapa fantombilder i två utredningar, senast i fallet gällande ett spädbarn som hittades mördad i en gångtunnel för sjutton år sedan.

– Inte bara fäller vi konstant spår av oss själva i offentligheten – det blir också allt lättare att analysera spåren och dra mer eller mindre precisa slutsatser om människor, säger Heather Dewey-Hagborg.

Dewey-Hagborgs konstprojekt fick enorm uppmärksamhet, och snart fick hon en förfrågan. Visselblåsaren Chelsea Manning hade nyligen dömts till 35 års fängelse för att ha läckt hemliga krigsdokument till Wikileaks. Paper Magazine skulle intervjua henne via e-post, men saknade bild till artikeln.

– Från att domen avkunnades och hon meddelade sin könsövergång fick inga bilder av henne lämna fängelset. Så tanken med DNA-porträtten var att bekämpa censuren av hennes ansikte.

– Jag försöker aldrig göra realistiska porträtt, utan jag vill lyfta samhällsfrågor vi konfronteras med. Jag vill väcka tankar om sårbarheten och potentialen i våra kroppar och riskerna vi står inför.

Önskar diskussion om biologisk övervakning

Just nu visas två av porträtten av Chelsea Manning på Arkdes utställning Framtiden börjar här, där 80 projekt – från intelligenta apparater till satelliter- ska få oss att reflektera över hur framtiden kan komma att se ut och vilka etiska frågor som kan uppstå.

– Det är viktigt att vi är medvetna om vad som kan tas reda på om oss, och att vi lagstiftar och skapar regler kring det.

För den oroliga har du också skapat ett skydd mot ”biologisk övervakning”?

–Javisst, Invisible är ett set om två sprayflaskor man kan använda för att dölja sina DNA-spår. Det är förstås ett sätt att peka på produktens egen orimlighet… vem orkar spraya allt hon rör vid? Det är ju omöjligt, säger Heather Dewey-Hagborg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer