Konstnären Lars Vilks har erbjudit att donera sin teckning till Moderna Museet, men de svarar ”nej, tack”. Foto: TT

Moderna Museet vill inte ha Vilks rondellhund

Uppdaterad
Publicerad

Museets överintendent Daniel Birnbaum tackar nej till en av samtidskonstens mest omdiskuterade teckningar.

Lars Vilks tuschteckning ”Profeten Muhammed som rondellhund” från 2007 har skapat rubriker i snart ett decennium. Hittills har den kopplats till internationella protester, ett misslyckat terroristdåd, mordförsök och mord.

Trots att få har sett den i verkligheten.

I ett reportage av journalisten Niklas Orrenius i Dagens Nyheter erbjöd sig konstnären Lars Vilks att skänka bort teckningen som satte igång hela verket.

– Jag donerar den naturligtvis. Tänker Daniel Birnbaum efter så inser han ju att han kommer inte undan. Det är bara fråga om tid. När är Moderna museet moget för hunden? I dag eller om några år?, sa Lars Vilks i DN.

Birnbaum tackar nej

Svaret på Lars Vilks fråga är: inte idag.

Det beskedet ger museets överintendent Daniel Birnbaum idag i en artikel i DN. Han betonar att Vilks verk egentligen inte är själva teckningen, utan processen runtomkring verket – som protesterna, medieuppmärksamheten och kontroverserna. Som exempel nämner han mordet på en dokumentärfilmare i Köpenhamn i våras.

– Projektet handlar om de sociala relationer som byggs upp kring en bild. Det är Lars Vilks själv mycket tydlig med. Konstverket är alltså mycket omfattande och oavslutat. Jag tror att det kommer pågå länge, säger Daniel Birnbaum.

Själva teckningen är därför ointressant för Moderna Museet, åtminstone just nu.

– Det viktiga är skillnaden mellan att vara en neutral plattform och aktiv part. Lars Vilks vill att museet ska vara en väsentlig del i konstverket. Det är inte min intention. Att som konstinstitution gå in och förvärva det nu är att göra sig till innehåll i ett stort och oavslutat verk.

Mordet också en del av verket

Många skulle ändå säga att just den här teckningen är en viktigare del av verket än andra?

– Motfråga: tycker du att en av dessa teckningar är viktigare än mordet på en filmare i Köpenhamn? Det råder ingen som helst tvekan om att detta mord enligt Vilks är en del av hans konstverk.

Mordet skulle vara svårt att ställa ut såklart, men detta är ju en teckning på papper. Den borde vara möjlig att ha i samlingen?

– Men den skulle ändå inte visa hela verket. Jag tror att man måste visa alla fasetterna. Det är nästan att missuppfatta den konsttyp Lars Vilks sysslar med. Den sociala processen är en del av verket.

Tror du ändå inte folk vill se det?

– Det vet jag faktiskt inte. Jag tror emellertid att det förväntas av oss att vi skapar rätt kontext. Att rycka ut en del ur ett verk är ju som att rusa fram till en kompositör och be att få de tre första noterna.

Daniel Birnbaum påpekar också att museet har visat teckningen, men då som projektion under särskilda diskussionskvällar med tydlig inramning.

– Det kan ju bli så i framtiden att vi vill visa det här verket, men då när verket är avslutat. När är det klart då? Det kan jag inte svara på. Men jag kan säga att det inte är nu.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.