Vi startar vid tornet.

– Det var det här tornet det handlade om i nästan ett decennium, strax norr om nationalparken Stenshuvud. Nu i sommar börjar man med nästa bygge. Den döde amerikanske minimalisten Sol Lewitts Nine Towers. Men hur ska man se på konstcentrets position och framtid?, säger Dennis Dahlqvist.

– Kivik art jublar efter att man vunnit striden om tornet mot Lundell. Men jag tror att man kanske ska hejda sig lite, för om man går tillbaka och tittar på ambitionerna när de öppnade, utlovades ett svenskt Louisiana och av detta har det egentligen inte blivit någonting. Vad som har blivit är de här stora fasansfulla, fallocentriska machoskulpturerna. Varav en var det här Gormley-tornet. med tanke på det tror jag faktiskt att de kommer att få väldigt svårt i fortsättningen. Jag tror att den här markstriden med Lundell har gett dem en slags konstgjord andning, för det finns ingenting som säger att de här verken eller den här typen av konst är aktuell i dag. Tyvärr.

Enligt Kivik art center själva huserar de på en av de vackraste platserna i landet. Men konstcentret har också kallat området för ”ömtåligt” och att ”varje ingrepp måste ske i samklang med naturen”.

– Jag kan tänka mig att man har skulpturer i landskapet. Och jag kan tänka mig att man har betongskulpturer. Vad jag inte gillar med Kivik art är att man är väldigt inriktad på en viss machoskulptur och med det ganska inaktuell i samtidskonsten, säger Dennis Dahlqvist.