Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Supermarket samlar perspektiven

Just nu pågår konstmässan Supermarket på Konstfack i Stockholm. 64 gallerier från 29 olika länder ställer ut under temat ”representation och osynlighet”. Kulturnyheterna träffar några av konstnärerna på plats.

Supermarket har under de tio åren som den existerat profilerat sig som en alternativ konstmarknad i jämförelse med övriga konstutställningar och galleriverksamhet som pågår i Stockholm under konstveckan.

Det är gallerier från många delar av världen där oroligheter och krig pågår och där unga, oetablerade konstnärer ges möjligheten att både kunna sälja sin konst och visa upp sig för en större publik.

Syrien i fokus

Abir Boukhari företräder galleriet All art NOW i Damaskus och har samlat konst från konstnärer som bor både i och utanför Syrien. Hon gav dem i uppgift att tolka Albert Camus roman ”Pesten”, som handlar om hur Tyskland ockuperade Frankrike under andra världskriget och som skildrade hur svårt folk hade att förstå vad som hände.

– ”Pesten” symboliserar inte bara sjukdom utan också lidandet och jag ville att konstnärerna skulle uttrycka det konstnärligt, säger galleristen Abir Boukhari.

På väggen hänger tuschmålningar som bland annat föreställer stora monsterliknande figurer som slukar människor.

Vad kan konsten fylla för roll när man befinner sig i krig?

– Det man kan göra som konstnär är att uttrycka sina känslor och tankar om det och fokusera på hur man ser på sitt liv och sin framtid, fortsätter Boukhari.

Livet efter revolutionen

I en undanskymd del av Supermarket står åtta skulpturer gjorda i kartong och avbildade efter mänsklig storlek.

– Jag ville återskapa mina döda släktingar som jag aldrig fått träffa, säger Warren King som idag är verksam vid konstkollektivet Detroit-Stockholm.

Efter den kinesiska revolutionen på 50-talet flydde Warrens föräldrar till USA och hans släkt blev kvar i Kina, och när han för fem år sedan åkte tillbaka till den by som hans föräldrar hade växt upp, så kände folk igen Warrens pappa.

– För mig som vuxit upp i USA och aldrig riktigt tänkt på min kulturella bakgrund, var det här en surrealistisk och bisarr händelse, och att få vara med om denna återanknytning.

Så jag bestämde mig för att inte bara återskapa min släkt, utan alla de människorna som kom fram till oss och berättade om vår släkt. Så nu är mitt mål att återskapa hela den här byn, berättar King.

Med feministisk udd

Diana Kamara är kurator och bildkonstnär och kallar sitt galleri för ”Nafasi art space”. Mycket av hennes konst handlar om att skildra tanzanier på ett modernt sätt och att jobba med patriotism och feminism.

– Det är viktigt för mig att kunna identifiera mig feminist och som en feministisk konstnär, för där jag kommer från finns det redan en klichéartad bild av vad som är afrikansk konst, typ voodoo-liknande saker och jag vill inte bli associerad med det. Jag vill bli identifierad som stadsbo, kvinna och som är utsatt för förtryck och som folk inte anser är förtryckande. Jag vill kunna respektera mina egna val och hur jag tar tillvara på de möjligheter jag får, säger Diana Kamara.

Vad menar du med patriotism?

– Med patriotism menar jag att vi tanzanier måste komma tillbaka till vårt ursprung och börja se oss själva på det sätt som vi är, inte hur andra ser oss. Därför är det viktigt att komma bort från de klichéer som finns inom den tanzaniska konstscenen idag och det är viktigt att förstå vart vi kommer från för att förstå det förtryck som drabbar oss.

Kommenterar rysk censur

I en hörnvägg av ett galleri hänger en pixlad porträttbild av den ryske ledaren Vladimir Putin. Där står Kulturnyheternas konstkritiker Dennis Dahlqvist och tycker att konsten på årets Supermarket synliggör det som för många är osynligt:

– Putin har ju nu förbjudit alla bilder av sig själv, foto-collage och liknande och man får helt enkelt fängelsestraff om man gör det. Så den här pixlade bilden är en kommentar till förbudet och att det hänger i ett hörn är även gjort ironiskt därför att det är på det sättet ryssarna brukade hänga sina ikoner förr i tiden. Så det är en kritik av Putins storhetsvansinne och visar att alla ryssar inte gillar Putin, berättar Dennis Dahlqvist.
 

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer