Foto: TT

Väderfenomen och inte ångest bakom ”Skriet”

Uppdaterad
Publicerad

En samling pärlemormoln snarare än inneboende demoner kan ha legat bakom Edvard Munchs verk ”Skriet”, enligt en norsk meteorolog.

Den suggestiva himlen i den världsberömda målningen”Skriet” av den norske konstnären Edvard Munch har fascinerat konstpubliken i över 100 år och konstnärens expressiva penseldrag har ofta tolkats som ett uttryck för existentiell ångest.

Nu lanserar den norske meteorologen Svein M Fikke teorin att det snarare var en samling pärlemormoln och inte inneboende demoner som inspirerade Munch till verket, detta efter att han själv bevittnat fenomenet över Oslofjorden, enligt NRK.

– Spelet mellan färgerna utvecklade sig hela tiden, både vad gäller färger och intensitet. Och när jag la upp bilderna på min dator såg jag att de såg ut som himlen i ”Skriet”. Såväl färgerna som formen på molnen var detsamma.

Kan verka skrämmande

Väderfenomenet är ovanligt och uppstår endast en kort stund före soluppgången eller efter solnedgången, enligt Svein M Fikker.

– När solen går ned förväntar man sig att det ska bli mörkt, men istället uppträder då ett kraftigt färgspel på himlen. Och då Munch inte hade sett det tidigare kan han ha blivit rädd.

Vulkanutbrott inspiration

Det är dock inte den första gången den suggestiva himlen i ”Skriet” har förklarats med ett naturfenomen – redan 2003 hävdade amerikanska forskare att Edvard Munch inspirerats av ett vulkanutbrott i vulkanen Krakatau i Indonesien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.