För drygt fyra år sedan trädde Ungerns omstridda medielag i kraft. Enligt kritiker ett sätt för premiärministern Viktor Orbán att öka regeringens makt över medierna. Lagen fick också hård kritik från EU-kommissionen. 

Kritisk till flyktrapportering

Atilla Mong är en ungersk journalist som fick sparken från Public service-radion efter att ha fördömt medielagen. Många ungerska medier dansar efter regeringens pipa, menar han. Det märks inte minst i rapporteringen kring flyktingkrisen.

– Stalig tv och radio använder nästan aldrig ordet flyktingar i rapporteringen. De använder bara ordet migrant, säger han. Migrant är ett främmande ord på ungerska. Ingen förstår riktigt vad det betyder, det låter lite som något från en science fiction-film. Det skapar en atmosfär där folk är rädda för flyktingar, eftersom de kallas migranter, säger Atilla Mong.

Flykting eller migrant

Ungerska myndigheter har den senaste tiden fått kritik för sin behandling av flyktingar. För en månad sedan hittades 71 flyktingar döda i en lastbil i Österrike nära gränsen till Ungern.

– I bevakningen av händelsen kallades de här personerna inte för flyktingar, utan för migranter, säger Atilla Mong.

Men det andra journalister skriver inte alls under på den analysen.

– När jag använder ordet migrant lägger jag ingen värdering i det. Det är ett neutralt uttryck. Använder jag ordet ”migrant” så inkluderar jag flyktingar i det, säger András Stumpf, journalist på liberalkonservativa tidningen Mandiner.

Fem procent tittar

András Stumpf är också skeptisk till statlig radio och tv, men menar att medielagen som infördes för fyra år sedan inte förändrat speciellt mycket. Och Public service-mediernas inflytande är begränsat, menar han.

– Staten har väldigt lite inflytande över media i dag. Bara fem procent av ungrarna tittar på public service, de har inte inflytande över något annat.