Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Kulturministern vill tillsätta riksarkitekt

Kulturministern vill tillsätta riksarkitekt

Bostadsbyggandet i Sverige ökade kraftigt förra året – nästan 70.000 nya bostäder påbörjades och byggandet förväntas öka även i år. Samtidigt har antalet stadsarkitekter de senaste åren minskat kraftigt. Nu lanserar Miljöpartiet idén om att Sverige ska ha en riksarkitekt som ska hjälpa alla kommuner med den hållbara planeringen av de nya stadsmiljöerna, men vad en sådan roll innebär är inte helt tydligt.

– Det är uppenbart att väldigt många kommuner är i stora behov av stöttning. Många upplever svårigheter när de arbetar med plan- och bygglagen, offentliga upphandlingar och behöver hjälp att ta fram goda idéer, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Sveriges kommuner behöver hjälp med sin stadsplanering och arkitektur. Och enligt kulturministern kan hjälpen komma i form av en ny Riksarkitekt, placerad under Boverket och bostadsministern.

– Riksarkitekten ska vara en självklar remissinstans och komma med egna förslag på arkitektonisk kvalitet och hållbarhet inom bostadsbyggande och offentliga miljöer, säger Alice Bah Kuhnke.

Arkitekten Karolina Keyzer var tidigare stadsarkitekt i Stockholm och menar att hon under de åren hade haft nytta av en Riksarkitekt.

– Om det då hade funnits en formulerad arkitektursyn, har man något att förhålla sig till. Det som finns kan man förbättra och man kan fokusera mer kring sitt eget område. På vilka kvalitetskrav man ska ställa. Är det bara byggnaden vi ställer krav på eller är det även mellanrummen, säger Karolina Keyzer.

Antalet stadsarkitekter minskar kraftigt

Elisabet Andersson är arkitekturreporter på Svenska Dagbladet och tror inte att lösningen på stadsplaneringen i landet är en riksarkitekt.  

– Det låter väldigt fint och tjusigt att ha en riksarkitekt, men egentligen är det i kommunerna och i det mer oglamorösa arbetet som det viktiga arbetet pågår och jag skulle önska att arkitekternas ställning stärktes i kommunerna. Det är viktigare att kommunerna har stadsarkitekter än att Sverige har en riksarkitekt.

Men antalet kommuner som har en stadsarkitekt, med övergripande ansvar för stadens utveckling och visionsarbete, har kontinuerligt minskat. Idag har endast 40 procent av kommunerna en stadsarkitekt vilket kan jämföras med 2003 då 90 procent hade en. 

– Istället för riksarkitekt kunde man införa vite för kommuner som inte har en stadsarkitekt eller arkitektkompetens, säger Elisabet Andersson. 

Riksarkitekten ska inte ta ställning till förslag

Även Karolina Keyzer menar att alla kommuner bör ha egna stadsarkitekter, men att det inte utesluter en riksarkitekt.

– Att ha en trygg samlad riksarkitektur att förhålla sig till är viktigt. Vi har ju också frågor som inte är kommunala, som till exempel handlar om vilken kvalité vi ska ha på samhällsbyggena i Sverige. De behöver ordnas kring en riksarkitekturpolicy, säger Karolina Keyzer. 

Vilket maktmedel skulle en riksarkitekt ha?

En riksarkitekt behöver makt och resurser för att kunna utföra ett stort arbete, säger Alice Bah Kunkhe.

Ska en riksarkitekt kunna säga ja och nej till olika förslag?

– Nej. Riksarkitekten ska ju inte styra. Den ska endast stötta Sveriges kommuner, säger Alice Bah Kunkhe.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer