Det går inte att tänka sig ett svenskt deckarunder utan författarna Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Under 10 års tid, från 1965 till 1975, publicerade deckarduon 10 kriminalromaner som var banbrytande på flera sätt och som nådde långt utanför Sveriges gränser.  

Man skulle nästan kunna se böckerna som ett sorts recept som innehåller alla de ingredienser som vi förknippar med den skandinaviska deckarvågen som några årtionden senare skulle ta världen med storm. Först och främst var det samhällskritiska perspektivet nytt. Sjöwall och Wahlöö döpte sin deckarserie i tio delar till Roman om ett brott, och brottet var enligt Maj Sjöwall ”Socialdemokraternas svek mot arbetarklassen”. Det säger mycket om det perspektiv de skrev utifrån.   

Sjöwall/Wahlöö etablerade också en helt ny typ av persongalleri. De var inte intresserade av hjältar som löste mysterier. Deras poliser var människor med privatliv, problem och tvivel – och de var ett kollektiv. Persongalleriet har med tiden visat sig börja leva ett eget liv. I dag finns nog ingen svensk som inte har en relation till Martin Beck eller Gunvald Larsson.  

Böckerna fick även ett internationellt genomslag och har översatts till 40 språk och sålt i miljontals ex. När Maj Sjöwall besökte Babel i samband att böckerna gavs ut på nytt 2012 ville gärna internationella författare som Dennis Lehane, Micheal Connolly och Jonathan Franzen vara med och hylla en författare som bröt ny mark och tillsammans med Per Wahlöö skapade en helt ny genre.