Därför blir bilder ikoniska

Uppdaterad
Publicerad

Igår hittades den treårige syriske pojken Alan Kurdis livlösa kropp på stranden i turkiska Bodrum. Bilden har blivit en världsnyhet och har publicerats av stora mediehus världen över, men frågan är varför får vissa bilder så stort genomslag ?

Medieforskaren och docenten Anja Hirdman ser flera förklaringar till att vissa fotografier kommer att symbolisera historiska händelser.

– Det här är bilder som man väldigt sällan visar i nyheter. Det är en slags visuell gräns man går över när bilderna visas. Det ju någonstans så att vi behöver ge fasansfulla händelser en kropp för att kunna ta in det. Och den kroppen behöver också vara de kroppar som vi kan föreställa oss lida. Det är inte unga män i stora grupper utan det är kvinnor och framförallt barn som gestaltar det mest fasansfulla, alltså ett barns död, säger Anja Hirdman.

Fångar historien

Att en eller några bilder får symbolisera en konflikt har hänt tidigare, till exempel i samband med Vietnamkriget. Bilder som fångar det mänskliga lidandet kan få bred spridning och ofta föreställer dem utsatta privatpersoner. Det gör att personen som håller i kameran har ett stort ansvar, något fotografen Niclas Hammarström väl medveten om. Han har bland annat dokumenterat kriget i Syrien.

–Jag försöker alltid att visa att jag är en fotograf. Går det så frågar jag alltid om lov om jag får ta en bild. Ibland så kan det ju finnas ett nyhetsvärde som är så pass stort att man får göra övertramp och då gäller det att försöka göra övertrampen så snyggt det bara går, inte bara kliva över lik för att få en bild som kanske kan vara något, säger Niclas Hammarström

Har du en gräns?

– Instinktivt så tar jag bara bilderna. Sedan, när jag kommer tillbaka, så ser jag att bilden bara är för mycket. Den tillför ingenting utan det blir bara groteskt. Ingen kan ta in det hemska som bilden visar, så då gör jag inte ut den helt enkelt, säger Niclas Hammarström.

Kan påverka

Enskilda bilder kan bli symboler för konflikter men frågan är om de kan stoppa krig eller få människor att tänka annorlnda?

– När det gäller till exempel Vietnamkriget så är det först när de publicerade bilderna föreställande döda barns kroppar som någonting händer när de syns. Det räcker inte med att läsa, det räcker inte med att se bilder som flimrar förbi. Utan det behäver vara det direkta och gestaltningen av det mest fasansfulla man kan föreställa sig. Som i det här fallet, ett barns kropp som bara ligger där som ett ting, säger medieforskaren Anja Hirdman.

Vi har ändrat stavningen på pojkens förnamn. Enligt anhöriga till familjen ska namnet vara Alan Kurdi, vilket är den kurdiska stavningen av namnet. Den tidigare skrivningen, Aylan, härrörde från de turkiska myndigheter som registrerade familjen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer