Bosse Lindquist, Alexandra Pascalidou och Soran Ismail Foto: TT

De är nominerade till Stora Journalistpriset

Uppdaterad
Publicerad

Vid lunchtid på tisdagen presenterades årets nomineringar till Stora Journalistpriset. SVT:s Alexandra Pascalidou, Lisa Jarenskog, Bosse Lindquist och Soran Ismail är några av de som har chansen att få Sveriges finaste journalistpris i november.

Sveriges mest prestigefyllda journalistpris delas ut i fem kategorier: Årets avslöjande, Årets berättare, Årets förnyare, Lukas Bonniers Stora Journalistpris och den nya kategorin Årets röst. Av de tolv nominerade granskningarna och reportagen är fem gjorda av SVT.

Årets stora avslöjanden var SVT:s granskning av Karolinska Institutet och Paolo Macchiarini, Dagens Nyheters Mattias Carlsson och Mikael Delins gräv om korruption inom Riksrevisorerna och Aftonbladets Richard Aschberg avslöjande om Kommunals skandalomsusade krog Metropol Palais.  

– Det här är något som berör så många, vi kan alla vara patienter på ett operationsbord, det berör oss alla om forskningen är falsk, om den inte är sann, säger SVT:s Bosse Lindquist om avslöjandet som visade att sex patienter avlidit efter att ha fått plaststrupar inopererade.

Hotade journalister i Årets röst

I år fyller Stora Journalistpriset 50-årsjubileum, något man bland annat firar genom den nya kategorin årets röst. 

– Det är en ny kategori som tillkommit eftersom det funnits ett behov av det, känner vi inom juryn. Vi har strävat efter röster med egensinne, efter en ton som ligger ovanför bruset, säger jurymedlemmen Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter.

Nomineringarna präglas av journalistik som utsätts för hat, hot och direkt livsfara: Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg nomineras för tidningen granskning av radikal islamism inom Gävle Moské, en granskning som ledde till att hon mordhotades.

Dagens Nyheters Niklas Orrenius mångåriga rapportering om rasism och kulturella motsättningar gav honom en nominering, precis som Expressens Magda Gads rapporter från frontlinjerna i kriget mot IS i Irak och Syrien. På frågan om vad som driver henne att riskera sitt eget liv förklarar Gad:

– Det är att berätta om människorna som är mest utsatta. Det  finns få reportrar på plats, och det är här de civila lider som mest. Det driver mig, berättar Gad på länk från striderna utanför Mosul.

– Det är också så att i krig är det extremt mycket propaganda. Det enda sättet att rapportera om vad som faktiskt är sant är att vara på plats.

Fördomar i fokus

I årets berättar-kategorin dominerade berättelser som gör upp med samhällets fördomar. SVT-programmen ”Vi kallas tiggare” (Alexandra Pascalidou och Lisa Jarenskog) och ”Absolut svensk” (Soran Ismail, Lena Lauren och Jonas Steken Magnusson) fick var sin nominering.

Soran Ismail berättar om hur utforskandet av sina egna och andras rasistiska fördomar lämnade ett djupt personligt avtryck:

– Jag förvånades över att jag hade så många fördomar, att de var så grova. Det krockade med min självbild som en duktig människa att vara rasistisk.

– Är du rasistisk?, frågade programvärden Anna Hedenmo, programledare i SVT:s ”Agenda”.

– Ja. Det finns ingen som inte är rasistisk, våra hjärnor funkar så, vi påverkas av samhällets strukturer. Jobbigt att få reda på, men samtidigt bra, för annars kan man inte göra något åt det.

Den tredje nomineringen gick till Svenska Dagladets Negra Efendić för hennes personliga flyktingreportage ”Jag var precis som du”.

Jubileumsgala i höst

Även i kategorin årets förnyare fanns flera SVT-medarbetare. Bo Sjökvist nominerades för serien ”Mitt psyke och jag”, vars grepp där intervjupersoner intervjuar sig själva med sina mobiltelefoner lovordades för sitt nyskapande. SVT:s databasjournalist Helene Bengtsson nominerades för sitt innovativa användning av data och statistik, och Aftonbladets Gellert Tamas och Linn Ogelid mottog en nominering för reportageserien och boken ”Det svenska hatet”.

Mottagaren av Stora Journalistpriset kommer att avslöjas på utdelningsgalan i Stockholm den 23 november.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.